Nordisk enighet: GDPR behöver förbättras
Det finns inga utvärderingar som visar att GDPR-reglerna förbättrar konkurrenskraften eller produktiviteten. Tvärtom. Frågan är hur mycket EU och medlemsstaterna tål. För att bidra med underlag till vad som kan förbättras har de nordiska arbetsgivareorganisationerna tagit fram konkreta förslag gällande GDPR.
GDPR utgör ett hinder, en begränsning och en börda för företag på främst två sätt. För det första utgör den ett hinder för innovation och teknik genom att den sätter begränsningar för användningen av data som behövs för att utveckla nya produkter och ny teknik, till exempel AI-modeller. För det andra innebär reglerna en börda i form av kostnader för dokumentation och teknisk infrastruktur, vilket påverkar företagens allmänna konkurrenskraft.
Överdriven reglering är ett av de största hindren för den digitala ekonomin och tillväxt i EU. Ny lagstiftning har antagits med inställningen att konkurrens från företag utanför EU ska regleras bort, utan att ta i beaktande att det även försvårar för företag inom EU.
De utvärderingar som har gjorts pekar på att regelverken inom det digitala området och byråkratin som den för med sig försämrar möjligheterna till ett framgångsrikt företagande. I Sverige uppger företagen att dessa hinder utgör väsentliga tillväxthinder. På EU-nivå har Draghi-rapporten från 2024 visat detsamma.
Om vi ska kunna återta en del av den förlorade terrängen måste regleringarna vara anpassade till dataekonomin och de administrativa bördorna måste begränsas så mycket som möjligt.
De nordiska arbetsgivarorganisationerna har en gemensam syn på företags erfarenheter av GDPR och har uppvaktat EU-kommissionen. Budskapet är tydligt.
Vi behöver nåbar regelefterlevnad och mindre pappersarbete för att frigöra tid och pengar för att fokusera på innovation och förebyggande integritetsskydd, så kallad Privacy by design.
Företagen upplever att dataskyddet har blivit oproportionerligt krångligt, vilket hindrar innovation där snabbhet och uppfinningsrikedom är viktigt. Lagstiftningen medför också höga administrativa bördor där kostnaderna urholkar konkurrenskraften.
De allmänna principerna i dataskyddsförordningen tryggar de grundläggande fri- och rättigheterna och säkerställer kundernas förtroende för digitala tjänster och ny teknik. När det görs på ett proportionerligt och riskbaserat sätt kan innovation och konkurrenskraft stärkas. EU måste därför se till att företagen ges det utrymme som krävs för att utveckla nya innovationer och ny teknik, vara konkurrenskraftiga och delta i Europas omvandling till att bli en ledande AI-kontinent. Om vi ska kunna återta en del av den förlorade terrängen måste regleringarna vara anpassade till dataekonomin och de administrativa bördorna måste begränsas så mycket som möjligt.
