Vad är fortfarande fel med GDPR? Förslag som minskar byråkratin och stärker konkurrenskraften
Europas konkurrenskraft kommer i allt högre grad att vara beroende av hur företagen kan analysera och använda data. Med rapporten Vad är fortfarande fel med GDPR? vill Svenskt Näringsliv belysa näringslivets utmaningar inom dataskyddsområdet.
Personuppgiftsskyddet behöver ses över för att vara relevant och motiverat. Åtgärder behövs för att motverka onödig byråkrati, rättsosäkerhet och omotiverade begränsningar av legitima verksamheter. Under de år som dataskyddsförordningen har tillämpats har integritetsskyddet för personuppgifter förstärkts till priset av stora kostnader för näringslivet och samhället i stort.
Rätten till skydd för personuppgifter är inte en absolut rättighet; den måste förstås utifrån sin uppgift i samhället och vägas mot andra grundläggande rättigheter i enlighet med proportionalitetsprincipen. Av detta följer att rätten till skydd för personuppgifter måste vägas mot motstående intressen. Det gäller inte bara andras rättigheter och friheter såsom yttrande- och informationsfrihet samt näringsfrihet, utan även mot behovet av ett fritt flöde av personuppgifter.
Författarna Martin Brinnen och Daniel Westman har fått i uppdrag att beskriva vad som behöver göras för att nå ett relevant integritetsskydd, genom tillämpbara och proportionerliga regler som möjliggör innovation, internationell konkurrenskraft och konkurrens på lika villkor.
Rapporten innehåller förslag som skulle kunna ingå i EU-kommissionens utvärdering av GDPR år 2024, eller genomföras i nationell lagstiftning och av dataskyddsmyndigheter på nationell och europeisk nivå.
