Svenskt Näringsliv logoSvenskt Näringsliv logo
LogoLogo
LogoLogo
NYHET7 februari 2018

Juridikprofessorer sågar regeringens lagrådsremiss om välfärden

Regeringens lagrådsremiss om vinsttak i välfärden kan strida mot grundlagen. Det menar två professorer i juridik, Lars Henriksson och Karin Åhman, som granskat remissen. Enligt dem är det tydligt att lagrådsremissen inte bygger på juridisk grund utan är gjord utifån ideologi. ”Det är en väldigt politiserad utredning som ligger till grund för lagrådsremissen”, konstaterar Karin Åhman.

Foto: Nicklas Mattsson
Foto: Ernst Henry Photography AB

– Det finns inga empiriska stöd för att de åtgärder som Reepalu-utredningen föreslår ens är påkallade.

Det sade Lars Henriksson, professor i rättsvetenskap vid Handelshögskolan i Stockholm, vid ett seminarium som arrangerades av Center for Business Law vid Handelshögskolan i veckan.

Han har granskat den lagrådsremiss som regeringen överlämnade till lagrådet den 19 januari gällande vinsttak för privata utförare inom välfärden.

Seminariet riktade sig till alla som är intresserade av de rättsliga konsekvenserna av lagförslaget och det lockade både vård- och friskoleföretagare samt intresserade jurister och ekonomer.

Särskilt fokus låg på huruvida det från rättslig synpunkt finns begränsningar i möjligheten att genomföra förslagen. Enligt samtliga talare finns det mycket som talar för att det kommer att uppstå omfattande juridiska svårigheter att genomföra det som utredningen föreslår, eftersom förslagen inte är förenliga med Europakonventionen som är svensk lag eller upphandlingsdirektiven.

Dessutom restes en hel del farhågor om hur att utredningsväsendet blir alltmer politiserat och styrs av ideologiska krafter och hur Reepaluutredningen tycks runda frågor om hur förslagen är kompatibla med svensk grundlag.

Lars Henriksson gick igenom förslagen punkt för punkt och redogjorde för de frågetecken som han anser att remissen väcker. Han undrade bland annat hur man ska tolka frågan om värdeöverföringar och hur förslaget i praktiken ska kunna tillämpas.

Han pekade också på att utredningen inte tycks ha tagit några hänsyn till empiriska data eller forskning på området, utan helt tycks bygga på ideologiska grunder.

Dessutom påvisar han en mängd metodbrister i utredningen. Varför ska till exempel inte idéburna organisationer ha samma uppföljnings- och redovisningskrav som de privata?

– Det verkar som om utredaren tror att om man tar bort möjligheterna att göra vinst så försvinner per automatik alla problem inom välfärdsverksamheterna. Det är ett orimligt antagande, sade Lars Henriksson.

Även Karin Åhman, tidigare professor i offentlig rätt vid Uppsala Universitet, var starkt kritisk till lagrådsremissen. Hon ser faror med att låta utredningar styras av ideologi och vill att en sådan utveckling bromsas.

– Kravet på tillståndsplikt medför att förutsättningarna att ingå avtal väsentligt försämras och därmed att företagens ekonomiska planering omkullkastas och i värsta fall riskerar att omintetgöras, sade Karin Åhman.

Hon menar vidare att ett företags möjlighet att effektivt utnyttja sin ekonomiska rätt begränsas och de legitima förväntningar som finns begränsas därmed. Det ekonomiska värdet på företaget begränsas, framför allt goodwill och värdet på bokförda aktier.

– En återkallelse av tillstånd och sanktioner på grund av vinstbegränsningskrav innebär en begränsning av äganderätten eftersom lagstiftaren förändrar villkoren för sedan länge etablerade företag, sade Karin Åhman.

Dessutom anser hon att ett lagförslag av den här sorten skadar marknaden redan i förväg. Marknaden tar beslut som bygger på framtida risker. En sådan här utredning skapar oro på marknaden och därmed möjligheter till finansiering med mera.

Den tredje talaren, Erik Olsson, advokat inom offentlig upphandling vid byrån Kahn Pedersen, uppehöll sig vid frågan om de rättsliga argumenten för att motverka vinst i välfärden. Bland annat utredningens antagande om att offentlig skol- eller omsorgsverksamhet skulle vara ”icke ekonomiska tjänster”.

– Vi har identifierat att utredningen bygger på den rättsliga idén att skolverksamhet eller omsorgsverksamhet med offentliga medel skulle vara ”icke ekonomiska tjänster”. Denna tolkning är dock felaktig. All verksamhet som innebär att en myndighet köper varor eller tjänster från en leverantör på en marknad är ekonomisk, sade Erik Olsson.

Enligt honom är upphandlingsdirektiven heltäckande och tillåter endast köp av sociala tjänster från ideella organisationer i mycket begränsad omfattning.

– Enligt oss saknas det möjligheter till ett generellt vinstbegränsningskrav inom ramen för ett upphandlingsförfarande. Jag hoppas att lagrådet kommer att inse detta, sade Erik Olsson.

Ellen Hausel Heldahl är expert på offentlig upphandling vid Svenskt Näringsliv. Hon är enig med seminariets tre talare om att det är viktigt att lagförslagen som regeringen lägger fram till riksdagen är förenliga med grundlag och EU-rätten.

– Sverige har genom att ansluta sig till EU också långt gående förpliktelser att följa de bestämmelser som gäller för alla medlemsstater i Europa. Det är därför mycket anmärkningsvärt att lagrådsremissen helt saknar en EU-rättslig konsekvensanalys. Det verkar som om regeringen valt att förbise att vi är en del av den Europeiska gemenskapen, säger Ellen Hauser Heldahl.

Villkoren för privata välfärdsföretagVälfärd
Skriven avHenrik Sjögren
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist