Vårdföretagare: ”Jakten på kvalitet till låga kostnader är vår livsluft”

– Mer pengar till välfärden är inte lösningen. Det man måste komma tillrätta med är effektiviteten för att minska läckaget av skattepengar, sade Anders Morin, som var värd för ett seminarium med anledning av en ny rapport som han har skrivit tillsammans med samhällsanalytikern Nima Sanandaji.

I rapporten framkommer att sambandet mellan ökade resurser och ökad kvalitet är i princip obefintligt i offentligt drivna välfärdsverksamheter. I en särskild analys jämförs offentligt driven vård, skola och omsorg i landets kommuner och landsting. De med högst kvalitet är inte nödvändigtvis de som har mest resurser. Fem av de kommuner som sticker ut som de bästa, visar sig ha lägst kostnader för sina skolverksamheter.

Om alla kommuner arbetade lika effektivt som snittet av de femton bästa så skulle detta frigöra resurser motsvarande 41 miljarder enligt analysen. En liknande jämförelse av landstingens vårdverksamhet visar att det finns en effektiviseringspotential på 18 miljarder där.

– Många offentligt drivna verksamheter lider av en bristande resurshushållning som delvis beror på att kommuner och landsting som en yttersta möjlighet kan höja skatten. En annan orsak är en överdriven detaljstyrning. För att komma till rätta med detta borde man rikta blickarna både mot välfärdsföretagen, som har tydliga drivkrafter att hela tiden både höja kvaliteteten och förbättra kostnadseffektiviteten, och mot de kommuner som jobbar effektivt, sade Anders Morin.

Med anledning av detta bjöd Svenskt Näringsliv in tre företag inom välfärdssektorn som fick möjlighet att berätta hur de arbetar för att öka effektiviteten i sina verksamheter – något som är en överlevnadsfråga för att klara konkurrensen för de verksamheter som inte kan lösa problemet genom att öka skatteuttaget.

– Kvalitetsbristkostnaderna i svensk sjukvård är gigantiska. De beror bland annat på organisatoriska experiment som saknar verklighetsförankring. Människor vet inte vem som är deras chef, eller ens var de jobbar någonstans, berättade Gunnar Nemeth, professor och styrelseledamot i vårdföretaget Capio.

Den otydliga hanteringen av organisationsfrågor leder till stor förvirring och man kan inte göra ett effektivt arbete, menar han. Extremt dålig samordning är en annan faktor, vilket gör att ansvarsutkrävande blir svårt.

– I Capio har vi en tydlig organisation och vi aktar oss noga innan vi experimenterar med den. Det något som även de offentliga aktörerna borde tänka på, säger Gunnar Nemeth.

Fredrik Gren, vd för omsorgsföretaget Ambea, menade att alla krafter behövs för att öka effektivitet och kvalitet inom välfärdssektorn och de olika krafterna behöver samverka. Det gäller regering, myndigheter, fackliga organisationer, företag och ideella aktörer. Han menar att framförallt de privata aktörerna har mycket att bidra med till de offentliga.

– För en privat aktör är jakten på bättre kvalitet till lägre kostnader vår livsluft. I varje enhet är de här frågorna aktuella varje dag. Hittar vi ett bra arbetssätt någonstans så tar vi den iden och ser till att den sprids i hela organisationen, berättade Fredrik Gren.

Han menar att alla de effektivitetsförbättringar de gör kommer samhället till del direkt – via anbudsförfarandet.

– Effektivitetsförbättringarna gör att vi kan hålla nere priserna för att vinna upphandlingarna. Konkurrensen kräver detta. Det blir därmed billigare för samhället, sade Fredrik Gren.

På sikt lär sig kommunerna dessutom av de förbättringar som de privata företagen har skapat.

– Det händer att chefer från de privata vårdföretagen byter jobb och börjar i kommunal sektor, där de ta med sig alla effektivitetsidéer till sina nya arbetsplatser, säger Fredrik Gren.

Teknikutveckling är något som Ambea AB har satsat hårt på och framför allt har de utvecklat ett system med artificiell intelligens som stöttar verksamhetschefer dygnet runt vilket väsentligt har förbättrat verksamheten.

En tredje inbjuden företagare var Rasmus Nerman, vd för företaget Humana som arbetar med bland annat personlig assistans, äldreomsorg och familjeomsorg.

– Vår framgång bygger på att sprida best practice och göra det så snabbt det går inom alla verksamhetsområden. Vi driver 600 verksamheter i de nordiska länderna. Vi har raffinerade benchmarkingsystem där vi jobbar mycket med medarbetarskapet, säger Rasmus Nerman.

Han menar att det är viktigare att arbeta med resurserna som tilldelas snarare än att tillföra mer resurser till dysfunktionella system. Att arbeta med personalen är den viktigaste frågan i detta avseende. Ett exempel på detta är att Humana har cirka 2 procent långtidssjukskrivningar i snitt medan snittet i motsvarande offentliga verksamheter ligger på mellan 10,5 – 13,6 procent.

Han hänvisade slutligen till en utredning som visar att bara Humana AB har bidragit med besparingar med närmare en miljard kronor i Norden.

– Vi skapade vår besparing genom effektivare drift av vår vård helt enkelt, samtidigt som de tillgängliga kvalitetsundersökningarna ger oss oerhört höga betyg, sade Rasmus Nerman avslutningsvis.

Läs mer:

Webb-tv
Anders Lönnberg
Annika Wallenskog
Rasmus Nerman
Gunnar Nemeth
Fredrik Gren
Anders Morin