Det ekonomiska läget - Oron i Mellanöstern bromsar återhämtningen

Kriget i Mellanöstern har ökat osäkerheten i världsekonomin och bromsat den svenska återhämtningen. Blockeringen av Hormuzsundet har drivit upp energi- och insatsvarupriser samt orsakat vissa störningar i leveranskedjorna. Samtidigt kvarstår osäkerheten kring handelspolitiken och det växande konkurrenstrycket från Kina.

I Sverige märks effekterna av kriget i form av något svagare framtidstro bland företagen, där förväntningarna på försäljning, investeringar, anställningar och lönsamhet har försämrats. Näringslivsindikatorn har fallit under det historiska genomsnittet, särskilt inom industri och transport. BNP-prognosen för 2026 har reviderats ned till 2,3 procent, samtidigt som arbetslösheten väntas sjunka långsammare än tidigare bedömts.

Inflationen påverkas uppåt av högre energi- och råvarupriser men hålls tillbaka av den sänkta momsen på livsmedel och ett fortsatt svagt underliggande pristryck. KPIF väntas därför ligga under inflationsmålet både 2026 och 2027. Riksbanken bedöms därför lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

De europeiska försvarssatsningarna kan ge stöd åt ekonomin, särskilt den svenska försvarsindustrin. Samtidigt möter svensk export ökade utmaningar till följd av svag efterfrågan i omvärlden, höga energipriser och hårdnande konkurrens från Kina. Sammantaget väntas återhämtningen fortsätta, men i långsammare takt och under betydande osäkerhet.