Företagen oroar sig för tillväxtfientliga förslag

I den pågående valrörelsen talas det mycket om behovet av högre tillväxt, men flera av de vallöften som presenteras pekar i motsatt riktning, skriver Jan-Olof Jacke, vd, och Catharina Elmsäter-Svärd, vice vd, på DI debatt.

Sverige är ett lysande exempel för andra europeiska länder att följa, enligt den amerikanske journalisten Fareed Zakaria i CNN den 16 augusti. Vi är ljuset i mörkret, som under de senaste fyrtio åren haft förmågan att ompröva politiken och genomföra reformer som gjort vårt land starkare, friare och rikare. Denna pragmatiska vilja till omprövning har saknats i övriga Europa, enligt Zakaria.

Sveriges förmåga att hantera samhällsproblem och samla oss till pragmatiska reformer är en av vårt lands största styrkor. Regeringar av olika färger har sänkt tidigare skyhöga marginalskatter, avskaffat skadliga arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatter, avreglerat marknader för allt från telekom till apotek, genomfört förändringar som stärkt arbetslinjen och gjort det mer lönsamt för alla att arbeta. För trettio år sedan stod vi på randen till statsfinansiellt sammanbrott. Idag har Sverige statsfinanser som andra europeiska länder – men också USA – bara kan drömma om.

Kontrasten mot sjuttio- och åttiotalens stagnation är tydlig. Sverige var då en hårt reglerad ekonomi plågad av ständiga kriser och djupa strukturella problem. Entreprenörskapet kvävdes genom en av Europas hårdast reglerade finansmarknader och de som mot alla odds lyckades skapa nya företag drevs ut ur landet av höga skatter på inkomster och kapital. Svensk produktivitet stagnerade. När karensen i sjukförsäkringen dessutom avskaffades i slutet av 1980-talet skenade sjukfrånvaron till den högsta i Västeuropa.

Sedan dess har mycket förändrats. Vi är idag en dynamisk marknadsekonomi med nyföretagande inom spjutspetsområden, som på goda grunder imponerar på omvärlden. På område efter område tar vi större plats än vårt lands storlek motiverar, samtidigt som vårt näringsliv fortsätter stå starkt i den globala konkurrensen.

Vi har idag en finansmarknad som betraktas som EU:s bästa. Genom ett reformerat pensionssystem och breda sparformer som ISK är svenska folket direkt engagerat i det svenska näringslivets framtid.

Resultaten är också tydliga. God politik har givit goda resultat. Allt kan bli bättre och vi kommer fortsätta att visa hur svensk konkurrenskraft kan stärkas och vad som är skadligt för företagande, investeringar och arbete. Men drar vi ut de historiska linjerna är kontrasterna stora.

• Sedan 1990 har satsningarna på välfärden per invånare ökat med nästan 50 procent. Samtidigt har skattetrycket minskat från 50 till 41 procent.

• Sedan 1990 har Sveriges utsläpp av växthusgaser minskat med en tredjedel. Samtidigt har storleken på ekonomin fördubblats.

• Sedan 1990 har reallönerna ökat med 56 procent. Mellan 1970 och 1990 ökade de med cirka 15 procent.

• Sedan 1990 har svenska entreprenörer byggt 46 ”enhörningar”, nystartade företag som värderas till över en miljard dollar. Det placerar Sverige på tionde plats globalt, och per capita är Sverige ledande i Europa.

• Sedan år 2000 har mediansvenskens förmögenhet femdubblats. Det beror på att våra pensionspengar investeras i växande och framgångsrika företag, och att fler svenskar äger sina bostäder.

Detta har inte inträffat av en slump. Det har inte inträffat överallt. Det har gjort det här i Sverige för att vi tagit itu med sådant som inte fungerade.

Under de senaste åren har Sverige i likhet med andra länder påverkats av dramatiska händelser i omvärlden. Pandemin, kriget i Ukraina och i Mellanöstern har satt press på vår ekonomi och samtidigt drivit fram en bred omläggning av försvars- och säkerhetspolitik.

Globala försörjnings- och värdekedjor har satts under hårt tryck, vilket har drivit upp inflation och räntor. Sverige har klarat utvecklingen väl jämfört med många andra länder, inte minst tack vare att vi rustat vår ekonomi under de senaste decennierna. Näringslivet har kunnat konkurrera, starka statsfinanser har gett oss handlingsutrymme och inflationen har pressats tillbaka.

Detta har gett resultat. Vi ser nu hur det ljusnar. Under andra kvartalet var Sveriges tillväxttakt dubbelt så hög som EU:s genomsnitt och klart högre än i USA. I juli var inflationen i Sverige lägst i EU, vilket bekräftar den trend som pågått under året.

Att det går bra för Sverige i det korta perspektivet är viktigt. Att det går bra i det längre är helt avgörande.

Det finns dock en oro bland svenska företagare och investerare att vi står inför ett skifte i svensk politik. I den pågående valrörelsen talas det mycket om behovet av högre tillväxt, men flera av de vallöften som presenteras pekar i motsatt riktning.

Partierna försöker trumfa varandra med nya utgifter, ofta genom riktade höjda stöd och bidrag. Samtidigt förs förslag fram som försvagar arbetslinjen, som ett slopat karensavdrag och generell arbetstidsförkortning, liksom krav på att stänga ner välfungerande privata verksamheter.

Återinförd förmögenhetsskatt, skulle kraftigt försämra investeringsklimatet samt leda till lägre tillväxt och därmed mindre skatteintäkter.

Det riskerar att snabbt ta luften ur den uppgång vi nu ser.

Sveriges styrka har under lång tid varit förmågan att genomföra pragmatiska reformer som stärker arbete, företagande och tillväxt. Det är så vi har byggt upp starka statsfinanser och ett konkurrenskraftigt näringsliv. Det är det som behövs även i framtiden.

Sverige är ett bra land för företag och företagande. Låt oss värna om det, lösa det som inte fungerar och se till att det som är bra kan bli ännu bättre.