Regeringen måste lägga en tillväxtbudget

Sverige befinner sig i en efterhängsen lågkonjunktur. I vår omvärld råder en stor ekonomisk och geopolitisk osäkerhet. Allt detta måste påverka den budgetproposition som under de kommande veckorna ska slutförhandlas. Budgeten blir mandatperiodens sista stora möjlighet att ge den ekonomiska politiken ett tydligt fokus på konkurrenskraft och tillväxt.

Svenskt Näringslivs bedömning är att det så kallade reformutrymmet i budgeten – de pengar staten kan använda för nya satsningar – bör vara minst 65 miljarder kronor. Konjunkturläget, den globala osäkerheten och den minskade inflationen gör att budgeten behöver vara expansiv.

Det skulle också vara en viktig markering när en del nu hävdar att vi ska arbeta mindre och att företagsamheten måste regleras ännu hårdare. Regeringen behöver välja väg. En budget med ett tydligt fokus på konkurrenskraft och tillväxt skulle sätta tonen för valåret.

Finansminister Elisabeth Svantesson har sagt att familjerna kommer att vara prioriterade i budgeten. Det är naturligt att regeringen inför ett valår vill stärka hushållens ekonomi. Men det bästa sättet att göra det är inte genom breda höjningar av bidrag och transfereringar.

Hushållens ekonomiska svårigheter beror i grunden på hög inflation och en sviktande tillväxt. Detta måste prägla regeringens politik, inte minst i budgeten. Hushållens ekonomi och köpkraft stärks långsiktigt bäst genom en tydlig arbetslinje och sänkt skatt på arbete. Framför allt behöver företagen bättre förutsättningar att växa och skapa nya jobb.

Sveriges tillväxt har varit svag ända sedan finanskrisen 2008–09. Det innebär inte bara att vi är fattigare än vad vi kunde ha varit. Det försämrar också våra möjligheter att klara de stora samhällsutmaningarna: Klimatomställning, otrygghet, ökande vårdbehov, föråldrad infrastruktur och osäkerhet i vår omvärld – för att bara nämna några.

Svenskt Näringsliv har en tillväxtagenda för Sverige. Vår utgångspunkt är att Sveriges framtida välfärd och trygghet ytterst är beroende av vår förmåga att skapa en växande ekonomi med ökande reallöner. Varje annan politisk åtgärd bleknar i jämförelse.

Målet borde vara en BNP-tillväxt på 2,5 procent i snitt per år. Det är ett ambitiöst mål, men också realistiskt. Vi har klarat det förr.

Om vi lyckas skulle Sveriges totala BNP år 2035 vara 500 miljarder kronor större än om ekonomin vuxit med de 1,8 procent per år som Konjunkturinstitutet räknar med. Det motsvarar mer än hela kostnaden för hälso- och sjukvården eller 100 000 kronor mer om året i ekonomiskt välstånd per hushåll och skulle med ett oförändrat skattetryck generera cirka 200 miljarder kronor mer i ökade skatteintäkter.

Över tid är tillväxt det helt avgörande. Men den kommer inte av sig själv. Grunden är företagens konkurrenskraft. Sverige måste vara ett land där det inte bara lönar sig att starta, driva och äga företag – utan också att arbeta och utbilda sig.

Svenskt Näringslivs tillväxtagenda innehåller konkreta reformförslag på fyra övergripande områden.

1. 1.
   Förbättrad kompetensförsörjning
2. 2.
   Upprustad infrastruktur
3. 3.
   Ökade drivkrafter för jobb och investeringar
4. 4.
   Regelverk för ett växande näringsliv

På vart och ett av dessa områden har vi en rad konkreta förslag. Många är regelförändringar som inte belastar de offentliga finanserna, men som ger ekonomin ökad växtkraft.

Andra handlar om prioriteringar och inriktning. Sverige behöver bland annat investera mer i den infrastruktur som har störst samhällsekonomisk nytta, fortsätta att utveckla förutsättningarna för fossilfri kraftproduktion samt sänka skatten på företag, entreprenörskap och arbete.

Morgondagens ekonomiska trygghet och reformutrymme bestäms idag. Därför behöver Sverige nu en budget som har konkurrenskraft, tillväxt och arbete i fokus.