EU: ”Den fria rörligheten måste värnas”

Med anledning av att EU:s inre marknad 2022 firar 30 år kan det vara på sin plats att påminna om vilka möjligheter den inre marknaden skapar – för både medborgarna och företag av alla storlekar – genom att medlemsländerna samarbetar. Det är ett enastående samarbete.

Enligt Cemille Üstün, policyansvarig för EU:s inre marknad, så påverkar EU villkoren för alla svenska företag – oavsett om de handlar på den inre marknaden eller inte – eftersom många övergripande lagstiftningar, produktkrav och standarder beslutas på europeisk nivå.

– Sverige behöver aktivt arbeta för ändringar som blir förbättringar – vilket är syftet med den här agendan. Svenskt Näringslivs Agenda för en öppen och konkurrenskraftig inre marknad innehåller ståndpunkter och förslag på hur den inre marknaden bör utvecklas, genom förbättringar i den fria rörligheten för varor, tjänster, personer, kapital – och data, säger hon.

Cemille Üstün understryker att EU:s fokus bör ligga på att undanröja hinder, såsom detaljstyrning i rättsakter och standarder, överanvändning av delegerade akter samt bristande marknadskontroll och tillsyn. Åtgärder som är viktiga, för att Sveriges företag ska ha goda förutsättningar att verka och utvecklas. 

Hon noterar att trycket ökar från vissa håll på förändringar i EU:s konkurrens- och stadsstödregler.

– När syftet är att öka landsstöden och underlätta samgåendet av stora företag riskerar det att leda till en sämre konkurrens och en sämre rörlighet på den inre marknaden. Fri rörlighet förutsätter att konkurrensen sker på rimligt lika villkor.

– Den inre marknaden kommer aldrig att bli ”färdig”. Den följer samhällsutvecklingen och måste ständigt utvecklas – och därmed också värnas, säger Cemille Üstün.