EU: Kraftsamling kring halvledare skapar problem 

Problemen med bristande tillgång på halvledare har knappast undgått någon. Det har lett till att många fabriker runt om i världen fått minska sin produktion eller helt stänga ner tillfälligt – även i Sverige. Bilindustrin är en sektor som varit hårt drabbad, vilket den som beställt en ny bil fått erfara. Detsamma gäller t ex telekom- och maskinindustrin. Halvledare är en alldeles särskilt viktig insatsvara och är en grundläggande komponent i en stor mängd produkter och dessutom nödvändig i själva tillverkningsprocessen.

Det är därför naturligt och välkommet att EU-kommissionen presenterar en rättsakt som sätter fokus på hur tillgången till halvledare i framtiden kan förbättras, samt hur sådan verksamhet kan stärkas inom EU, inte minst när det gäller forskning och utveckling.

Göran Grén menar dock att tyngdpunkten tyvärr ligger på åtgärder som inte leder åt rätt håll.

– En stor del av förslaget går ut på att öppna upp statsstödsregelverket, så att stora mängder gemensamma EU-medel och pengar från medlemsstaterna ska kunna ges som investeringsstöd till nya produktionsanläggningar i Europa. Samtidigt ska produktionen styras – vid en brist ska EU-kommissionen kunna gå in och avgöra vilka beställningar som ska prioriteras, konstaterar Göran Grén.

Det finns redan tidigare möjlighet att ge investeringsstöd för olika för samhället viktiga investeringar. Vad är då nytt i det här förslaget?

Vara tvåa på bollen inget alternativ

Dels är det mängden stöd – man kan ge upp till 100 procent av finansieringsgapet, det vill säga skillnaden mellan kostnaderna och intäkterna som ett projekt beräknas leda till. Det är också en nyhet att stöd bara ges till den första anläggningen i sitt slag i Europa. Att vara tvåa på bollen är alltså inget alternativ – vi tror att detta riskerar leda till ett race som inte gynnar de medlemsstater som håller i plånboken och som utformar ett projekt utifrån noggranna kvalitetskriterier, menar Stefan Sagebro som är statsstödsexpert på Svenskt Näringsliv.

– Ett annat bekymmer är mer långsiktigt – att dessa anläggningar kanske inte blir konkurrenskraftiga på den globala marknad som de verkar på. De gynnas inte av att EU-kommissionen vid en kris kan gå in och styra produktionen, så att vissa kunder får se sina beställningar annullerade. Kanske blir det nödvändigt också med driftstöd till sådana anläggningar i framtiden om de ska överleva, vilket i längden kan bli väldigt kostsamt och konkurrenssnedvridande, säger Stefan Sagebro.

Kommissionens förslag ska nu behandlas av Europaparlamentet och de olika medlemsstaterna. En del av rättsakten får dock omedelbar verkan, och det är en rekommendation till medlemsstaterna om att börja samla in information från berörda företag för att kartlägga tillgång och brist på halvledare. Informationen ska sedan skickas till ett nytt expertorgan som ska upprättas.

– Den här informationsinhämtningen blir ytterligare en börda som läggs på redan ansatta bolag. Det finns också en risk att affärskänslig information som kan skada företagen eller deras kunder kommer på avvägar, säger Cemille Üstün som är policyansvarig för EU:s inre marknad på Svenskt Näringsliv.

Den nya rättsakten har inte föregåtts av någon konsekvensanalys. Nu bjuder dock EU-kommissionen in alla berörda aktörer att inkomma med information kring efterfrågan på halvledare och hur den bedöms utvecklas, om forskning och utveckling som bedrivs inom sektorn samt slutligen aktuella problem med tillgång på halvledare. Samrådet är öppet fram till 20 mars och återfinns här.

– Vi bedömer att marknaden på sikt har förmåga att skapa balans i utbud och efterfrågan vad gäller halvledare. Runt om i världen har aviserats stora privata och offentliga investeringar. Den bästa medicinen mot framtida kriser kommer därför fortsatt vara öppna gränser och ökad marknadsdriven diversifiering för effektiva och robusta värdekedjor. Detta tillsammans med ökade satsningar på forskning och utveckling på områden där EU är starka är rätt väg framåt, säger Göran Grén.