Industrijätten investerar i blivande EU-länder – ”Måste agera nu”
En rad länder väntar på att släppas in i EU-samarbetet och när de väl blir medlemmar väntar stora möjligheter. Nya siffror visar att handeln med kandidatländerna kan komma att dubblas. ”Det gör oss mer attraktiva i världen även när vi förhandlar nya handelsavtal”, säger Thomas Møller, chef för Alfa Lavals energidivision.
Fyra länder väntas gå med i EU de närmaste åren. Montenegro räknar med att avsluta förhandlingarna med EU-kommissionen i år och gå med 2028. Albanien, Moldavien och Ukraina siktar på att avsluta förhandlingarna 2028, vilket kan betyda medlemskap 2030.
– Utvidgningen kommer tveklöst att bli av. Det är inte en fråga om utan när. Vi vill att svenska företag ska känna till det, sa Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv, vid ett seminarium.
– Vi vill skapa en bättre förståelse för företagens behov och se till att näringslivets perspektiv finns med i utvidgningsprocessen. Det har saknats hittills.
”Den största faran är att inte acceptera någon risk alls.”
Ytterligare fem kandidatländer finns. Men de släpar efter, främst på grund av problem med EU:s krav på demokrati och rättsstatens principer. Nordmakedonien och Serbien förhandlar med kommissionen medan Bosnien och Hercegovina, Georgien och Turkiet inte gör det.
– Vi måste agera nu när det finns ett möjlighetsfönster, säger Thomas Møller, chef för Alfa Lavals energidivision.
– Att inte agera snabbt nu är den verkliga risken. Den största faran är att inte acceptera någon risk alls.
I så fall kommer kanske andra aktörer än europeiska att ta chansen i dessa länder. Ryssland och Kina kommer att få stort inflytande.
Nya möjligheter
Nya medlemsländer i unionen betyder att EU-företag får en större hemmamarknad med möjlighet till skalfördelar och specialisering. Insatsvaror kan bli billigare och leveranskedjor diversifieras.
Företagarna Artem Petrenko, Tina Karlberg, Anton Svensson och Thomas Møller i en gemensam diskussion om möjligheterna med ett växande EU.
Visserligen är köpkraften svag i dessa länder, men väntas öka relativt snabbt. Så skedde när tio östländer gick med i EU 2004 och 2007, från Estland i norr till Bulgarien i söder.
– Storlek på marknaden har betydelse. Det gör oss också mer attraktiva i världen för handelsavtal, säger Thomas Møller.
– Tillgång till kvalificerad arbetskraft är en annan fördel för svenska och andra EU-företag, inte minst ingenjörer och IT-specialister i Ukraina, menar Artem Petrenko, strategichef på Sigma Software Group.
– Arbetskraften på Västra Balkan har vissa hantverkskunskaper som inte finns hos oss längre, som maskinteknik nära smide. Men dessa kunskaper gäller inte bara vår bransch, säger Anton Svensson, vd på det småländska industriföretaget EWES med produktion i Bosnien och Serbien.
Om EU utvidgas med åtta länder (Turkiet borträknat) skulle EU:s BNP öka med 0,3 procent och Sveriges med 0,1 procent, enligt en studie från Svenskt Näringsliv. Effekten för EU skulle bli större än det så eftertraktade frihandelsavtalet med Mercosurländerna (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay). EU:s BNP-ökning genom ökad Mercosurhandel beräknas bli 0,2 procent.
För Sveriges del väntas både exporten och importen av varor och tjänster fördubblas till de nya EU-länderna från nuvarande låga nivåer, enligt studien. Tullarna är redan låga, så vinsterna kommer främst genom harmonisering av regler. Leveranskedjor kan förbättras och tillverkning närmare Sverige kan till exempel ersätta viss import från Kina.
Ökad svensk export
Svensk export väntas särskilt öka inom kemikalier, elektronik, pappersvaror, livsmedel och skogsbruk. Som bieffekt gynnas handelsrelaterade tjänster och transporter, säger Eva Rytter Sunesen, delägare i Implement Consulting och medförfattare till rapporten. Samtidigt väntas konkurrensen öka för svenska företag inom järn, stål, fordon och metallprodukter. Ofta är det europeiska företag som outsourcar tillverkning till de nya länderna för ökad konkurrenskraft.
Storleken på kandidatländerna varierar mycket. Ukraina är klart störst av de åtta. När det gäller att uppfylla inträdeskraven ligger Montenegro främst, med bara 650 000 invånare. Det lilla landet marknadsför sig som en knutpunkt för hela Västra Balkan.
– Vi har Adriatiska havets djupaste hamn i Bar. Och vi använder redan euron. Vi vill bli det 28:e EU-landet år 2028, säger Montenegros EU-ambassadör Petar Marković.
Montenegro använder redan euron, om än ensidigt eftersom bara EU-länder formellt kan bli medlemmar av euron.
Danijel Apostolović, Ambassadör för Serbien, beskrev de reformer som gjorts och görs i Serbien för att anpassa systemet till ett medlemskap och underströk vikten av en meritbaserad process:
– Vi börjar inte från noll i samarbetet, vi har redan en gemensam regional marknad i Västra Balkan som liknar EU:s inre marknad.
Den starka politiska drivkraften att genomföra utvidgningen har ännu inte riktigt nått det svenska näringslivet, säger Asees Ahuja, senior EU-expert på Svenskt Näringsliv. Kunskapsbrist bland svenska företag är en anledning. Hittills har främst större företag engagerat sig. När Svenskt Näringsliv frågade svenska företag sa 40 procent att de skulle vara intresserade att öka verksamheten i kandidatländerna om de genomförde vissa reformer. Svaren om vad som behövs för att agera förvånade.
– Företagen sa: ”Vi behöver fundamenta”, det var ganska överraskande för oss. De vill ha politisk stabilitet, ett starkt rättsväsen, starka offentliga strukturer och stabila mekanismer mot korruption, säger Asees Ahuja.
EU-medlemskap bygger förtroende
EU-medlemskapet är viktigt för att bygga förtroende, särskilt för tjänsteimportörer och investerare, säger hon. Det är en sorts kvalitetsstämpel.
Tina Karlberg, vd för Sweco International, bekräftar den bilden.
– För att investera i ett land behöver vi känna att vi kan lita på landet, att det är lätt att göra affärer, att rättsstaten fungerar, att konkurrensen är rättvis och givetvis att marknaden är tillräckligt god, säger hon.
USA har lanserat tanken att Ukraina skulle få ett snabbspår in i EU redan till 2027 som en del i en fredsuppgörelse. Men EU-länderna har sagt klart nej till att tumma på inträdeskraven. Inträdet ska vara meritbaserat. Förhandlingarna om medlemskap täcker 35 områden (så kallade kapitel). Dit hör till exempel lagstiftning om den inre marknaden, konkurrenspolitik, skatter, miljö, energi och rättsväsende, med mera.
Gradvis tillträde till marknaden
EU ger visst gradvis tillträde till den inre marknaden före medlemskapet, som att Ukraina släpps in på energimarknaden. Andra delar kan vara mer symboliska som att låta länderna delta i fri roaming och det europeiska betalsystemet SEPA. Steven Blockmans, senior fellow på CEPS, menar att den gradvisa integreringen är bra och kan göras med tydliga säkerhetsåtgärder för att undvika fragmentering av den inre marknaden.
På fredagen utlyste Islands regeringen en folkomröstning i augusti om att återuppta förhandlingar om EU-medlemskap. Den meritbaserade behandlingen betyder att om Island skulle börja förhandla skulle landet förstås ligga långt framme. Island har redan antagit en stor del av lagstiftningen för den inre marknaden genom deltagande i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES och uppfyller också många av de ekonomiska och politiska kraven.
