Europeisk preferens riskerar att öka kostnaderna och försvaga konkurrenskraften
Debatten om europeisk preferens i EU:s föreslagna förordning Industrial Accelerator Act (IAA) har i stor utsträckning handlat om resiliens och minskade strategiska beroenden. En ny rapport från Svenskt Näringsliv visar att dessa mål kan medföra betydande avvägningar i form av högre kostnader, mindre konkurrens och svagare långsiktig konkurrenskraft.
Rapporten, som bygger på en analys från Copenhagen Economics, visar att begränsningar av företagens inköps- och leverantörsval kan leda till avsevärt ökade kostnader inom sektorer som solceller, batterier, vindkraft och elbussar. De uppskattade kostnadsökningarna varierar från 10–20 procent för solceller till 30–40 procent för batterier och elbussar. Samtidigt lyfter rapporten fram bredare effekter som är svårare att kvantifiera, bland annat minskad konkurrens, sämre flexibilitet i leveranskedjorna, svagare innovationsincitament och en risk att investeringar styrs mot regelefterlevnad snarare än värdeskapande.
– Rapporten tillför viktig ny kunskap om de direkta kostnaderna för europeisk preferens, där betydande kostnadsökningar kan förväntas i flera sektorer. Men konkurrenskraft handlar om mycket mer än bara kostnader. Minskad konkurrens, mindre flexibla leveranskedjor, lägre innovationstakt och svagare produktivitetstillväxt kan i slutändan få en ännu större påverkan på Europas långsiktiga konkurrenskraft, säger Stefan Sagebro, rapportens författare.
Även om det råder bred enighet om problembilden och behovet av politiska åtgärder för att stärka Europas industriella resiliens, visar analysen att europeisk preferens inte är rätt lösning, särskilt med tanke på de potentiellt betydande kostnader som kan drabba företag och konkurrenskraft. Rapporten drar slutsatsen att europeisk preferens inte bör införas inom ramen för IAA eller framtida lagstiftningsinitiativ. Eftersom frågan fortfarande är en del av de pågående förhandlingarna presenterar rapporten samtidigt ett antal rekommendationer för att minimera onödiga kostnader och negativa effekter på näringslivets konkurrenskraft.
– Om europeisk preferens ändå blir en del av den slutliga lagstiftningen bör den vara snävt avgränsad, evidensbaserad och proportionerlig. Beslutsfattare bör fokusera på tydligt identifierade strategiska högriskberoenden, upprätthålla öppenhet gentemot betrodda partnerländer och säkerställa ramvillkor som gör företag globalt konkurrenskraftiga och som präglas av förutsebarhet, säger Fredrik Sjögren, medförfattare till rapporten.
Rekommendationer
Tillämpa europeisk preferens endast där det finns tydliga belägg för ett strategiskt högriskberoende.
Begränsa europeisk preferens till tydligt identifierbara produkter och undvik onödig komplexitet.
Undvik dubbelreglering och överlappningar med befintliga regelverk.
Säkerställ en bred täckning av partnerländer och värna öppenheten gentemot betrodda partner.
Hantera reciprocitetskrav med försiktighet och i ett bredare handelspolitiskt sammanhang.
Säkerställ rättssäkerhet, transparens och förutsägbara ramvillkor.
Utvärdera regelbundet de ekonomiska effekterna av europeisk preferens.
