Stellinger: ”Satsningarna på konkurrenskraft bryter ny mark”

Hur ser du på ordförandeskapet så här långt?

– Sverige tog över ordförandeklubban i en långt ifrån enkel tid. Kriget i Ukraina, energikrisen och inflationen sätter ramarna. Även USA:s klimatpaket Inflation Reduction Act, IRA, har varit och är fortfarande en utmaning, inte minst vad gäller att formulera ett lämpligt europeiskt svar. En annan aspekt är att vi närmar oss slutet av nuvarande EU-kommission och Europaparlament och det innebär att det finns en rätt stor mängd lagstiftningsförslag att hantera innan 2024. Lägger vi dessutom till att den svenska regeringen bara varit på plats några månader, inser nog de flesta att det här inte är ett enkelt ordförandeskap.

Hur har de prioriterade frågorna hanterats?

– Säkerhet, konkurrenskraft, grön omställning och energiomställning, och rättsstatsprincipen är prioriteringarna för det svenska ordförandeskapet. Ingen av dem enkla frågor, men för alla utom konkurrenskraft fanns redan upparbetade spår, säger Anna Stellinger och utvecklar:

– Och det är i satsningen på konkurrenskraft som regeringen bryter ny mark. Nu har den otroligt viktiga frågan om hur EU ökar sin konkurrenskraft äntligen kommit högst upp på EU:s agenda. Det var verkligen dags – EU har inte haft något egentligt fokus på konkurrenskraft på många år. Istället har man behövt, delvis av naturliga skäl, hantera kriser. En stor mängd lagförslag har lagts fram, där vissa varit välkomna och andra varit mer ingripande och svårhanterliga.

– Men framför allt har man inte haft fokus på det som verkligen stärker Europa långsiktigt, det vill säga vår konkurrenskraft. EU har hamnat på efterkälken jämfört med exempelvis USA och Kina, och från näringslivets håll har vi med kraft tryckt på hur viktigt det är att EU nu fokuserar på långsiktig konkurrenskraft.

Från Svenskt Näringslivs håll har organisationen lagt fram konkreta förslag på vad en europeisk konkurrenskraftsagenda borde innehålla, med 27 rekommendationer som spänner över sju områden.

– Det är glädjande att det svenska ordförandeskapet drivit på och varit mycket aktiva i just den här frågan, konstaterar Anna Stellinger.

Med viss framgång, kan tilläggas, då EU-kommissionen har lagt fram ett förslag på en långsiktig konkurrenskraftsstrategi som ligger i linje med det organisationen efterfrågat.

– Det är verkligen en av kärnfrågorna som EU borde prioritera, och det gör man också nu. Jag tror och hoppas att det kommer att bli ett av de bestående resultaten av det svenska EU-ordförandeskapet.

Finns det något du hade hoppats mer på utifrån ordförandeskapet?

– Det finns flera frågor där man hade kunnat önska större framsteg. Ett mer offensivt fokus på den inre marknaden är ett exempel. Det är trots allt en av de mest värdefulla tillgångarna i hela EU-projektet – en gemensam inre marknad där varor, tjänster, kapital och personer kan röra sig fritt. Det förenklar något oerhört både för studenter, arbetstagare, företag och i förlängningen också tillväxten i EU. Och så finns det såklart andra frågor där riktningen är problematisk, som på det sociala området och vad gäller uppluckrade statsstödsregler.

Vad blir det viktigaste fokuset när ordförandeskapet går in i andra halvlek?

– Förutom den uppenbara frågan om att fortsatt hålla ihop EU gentemot Ryssland och att bidra med alla sorters stöd till Ukraina, skulle jag säga att inte tappa det nyvunna fokuset på konkurrenskraft. Det innefattar bland annat att få på plats strategiskt viktiga frihandelsavtal, ett starkare fokus på forskning och innovation, men också på stabil tillgång till fossilfri energi och såklart på att ta bort de hinder vi redan känner till på den inre marknaden. Sedan behövs också ett mer övergripande fokus på enklare och bättre regler. Under de senaste åren har vi sett ett stort antal nya EU-regleringar som lagts fram i alldeles för snabb takt och utan tillräcklig dialog med näringslivet.

Anna Stellinger spår att det svenska ordförandeskapet kan göra skillnad genom att fortsatt hålla i konkurrenskraftsfrågan som kommer vara på agendan igen under toppmötet i juni.

– Då får inte det svenska ordförandeskapet darra på manschetten – inte minst när flera andra länder istället ser större politisk styrning och ökade statsstöd som lösningen. Det kan aldrig bygga en hållbar tillväxt i Europa.

Vad har du för andra förväntningar på ordförandeskapet?

– Det här ordförandeskapet måste bli avstamp för en riktig svensk europapolitik. De har nu gått flera decennier sedan Sverige gick med i EU och det är hög tid att vi drar alla slutsatser av det. EU är både den viktigaste lagstiftaren, den viktigaste marknaden och vårt viktigaste politiska sammanhang i en geopolitisk utmanande tid.

– Alla delar av det svenska samhället, såväl politiker, som media och näringsliv behöver bli mer proaktiva. EU-beslut är inte något som bara ”händer” eller som fattas av andra ”i Bryssel”. Den svenska rösten behöver höras tydligare och tidigare. Och vi behöver aktivt söka både nya och gamla allianser i de frågor som är viktiga för oss. Så ett av de främsta resultaten av det svenska EU-ordförandeskapet får vi förhoppningsvis se på längre sikt i form av en mer aktiv svensk europapolitik.