Svenskt Näringsliv har bjudits in att lämna synpunkter på förslagen i ovan nämnda betänkande. Svenskt Näringsliv företräder drygt 60 000 små, medelstora och stora företag. Dessa är organiserade i 50 bransch- och arbetsgivarförbund.
Svenskt Näringsliv har bjudits in att lämna synpunkter på förslagen i ovan nämnda betänkande. Svenskt Näringsliv företräder drygt 60 000 små, medelstora och stora företag. Dessa är organiserade i 50 bransch- och arbetsgivarförbund.
- Gränserna för när ett bolag ska omfattas av krav på revision bör höjas i nivå med vad som gäller enligt EU-rätten.
- Efterhandsdebitering av tillsynsavgifter för serveringstillstånd och tobaksförsäljning bör införas.
- Myndigheterna bör involvera berörda aktörer i ett tidigt skede för att identifiera behov och förslag till förenklingar.
- En av myndigheterna utställd handläggnings- och servicegaranti bör kopplas till någon form av konsekvens om garantierna inte uppnås. Avgifter kopplade till ärendet bör i så fall sättas ner eller utgå helt.
- En årlig sammanställning över hur myndigheternas garantier uppnås bör tas fram.
- Det bör tydliggöras att myndigheter som deltar i arbete på EU-nivån primärt representerar samtliga intressen i Sverige. Av detta följer krav på beredning av en instruktion och samråd med berörda aktörer.
- Förvaltningslagen bör ses över i syfte att stärka myndigheternas skyldighet att ge råd och stöd till de företag som ska följa regelverket.
- Regelrådet bör omorganiseras till en egen myndighet.
- Regeringskansliet bör, i sin egen regelgivning, omfattas av samma krav som förvaltningsmyndigheterna när det gäller att ta fram fullödiga konsekvensutredningar.
- En centralt placerad funktion för beredning av regelfrågor inom Regeringskansliet bör inrättas.
- Varje anmälan som lämnas till det förenklingskansli som föreslås bör resultera i ett förslag till förändring av aktuellt regelverk, alternativt en fullödig förklaring varför hela eller delar av synpunkterna inte beaktas.
- En fast struktur av beredningsgrupper bör inrättas för inhämtande av synpunkter av berörda aktörer inför kommande EU-lagstiftning.
- Tidpunkt för när en regel ska utvärderas bör bestämmas redan vid regelns tillkomst.
- Riksrevisionen och/eller Ekonomistyrningsverket bör få uppdraget att leda utvärderingsarbetet. Tillräckliga resurser bör säkras för uppdraget.
- Principen kring s.k. solnedgångsklausuler bör införas.
- EU-direktiv bör som huvudregel implementeras på miniminivå.
- Förslaget att slopa kravet på arkivering av räkenskapsmaterial i ursprunglig form tillstyrks och bör genomföras så fort som möjligt.
- Kravet på förvaring av räkenskapsinformation i Sverige bör avskaffas.