Justitiedepartementets förslag, som banar väg för helt digitala bolags- och föreningsstämmor, förtjänar att bli prövat i praktiken. Förslaget är modernt och teknikneutralt.
Tidigare i år presenterade Justitiedepartementet ett lagförslag som skulle möjliggöra för bolag och föreningar att hålla bolags- och föreningsstämmor helt digitalt. Förslaget kommer i kölvattnet av Covid-19-pandemin, under vilken många bolag och föreningar höll stämmor digitalt och med poströstning för att undvika smittspridning. Pandemin visade att detta fungerade.
Svenskt Näringsliv välkomnar Justitiedepartementets förslag och ser detta som ett viktigt steg i att hålla lagstiftningen teknikneutral i en tid då det digitala mötet blivit vardag. Vidare anser vi att det är centralt att stämmorna moderniseras och på det sättet hålls relevanta och välbesökta även i framtiden.
Vi noterar samtidigt en tvekan hos vissa remissinstanser att tillåta helt digitala stämmor i börsbolag. Vi har svårt att förstå denna inställning.
En viktig utgångspunkt för hela den svenska bolagsstyrningsmodellen är förstås att stämman är bolagets högsta beslutande organ. Aktieägarnas rätt att vid en bolagsstämma lyssna på och ställa frågor till styrelse och ledning är en central aktieägarrättighet och det råder ingen tvekan om att denna måste respekteras. Det aktuella förslaget innebär heller inte att aktieägarnas rättigheter försvagas. Tvärtom möjliggör en digital bolagsstämma för fler aktieägare att delta och tillvarata sina rättigheter, oberoende av var de befinner sig.
Den föreslagna regleringen innebär inte heller att stämmor måste hållas digitalt, utan öppnar endast för den möjligheten. De tekniska förutsättningarna att hålla digitala bolagsstämmor kan såklart variera mellan enskilda bolag och leda till att vissa bolag väntar med att hålla digitala stämmor eller avstår därifrån helt och hållet. Så snart tekniken är på plats måste det dock finnas möjlighet att hålla den sortens stämma som passar det specifika bolaget och dess aktieägare bäst. Lagstiftningen får inte sätta hinder i vägen för den utvecklingen. Varför skulle bolagsstämman mer eller mindre vara den enda mötesform som tvingas fastna i traditionella mönster?
För att svensk aktiebolagslag och bolagsstyrning ska fortsätta att vara relevant måste regelskaparna se möjligheter, och inte fastna i det gamla och invanda.
I en tid då det digitala mötet blivit vardag gör Justitiedepartementets förslag det möjligt för bolagen att modernisera sina bolagsstämmor och hålla dessa relevanta även i framtiden, samtidigt som aktieägares möjlighet att delta vid stämmor ökar. En flexibel ordning som ger bolag möjlighet att skapa det möte mellan styrelse, ledning och aktieägare som passar just det bolaget bäst ligger i aktieägarnas intresse. Det finns inget som säger att en fysisk bolagsstämma per automatik är bättre än en digital sådan.
Skulle det, av någon anledning, senare visa sig att digitala stämmor inte passar för börsbolagen finns det möjlighet för självregleringen att särskilt reglera den stämmoformen. Sådan reglering bör dock inte införas baserat på rädsla eller förutfattade meningar, utan Kollegiet för svensk bolagsstyrning bör följa utvecklingen och reagera endast om ett sådant behov faktiskt uppstår.
För att svensk aktiebolagslag och bolagsstyrning ska fortsätta att vara relevant måste regelskaparna se möjligheter, och inte fastna i det gamla och invanda. I det avseendet är Justitiedepartementets moderna och teknikneutrala förslag ett föredöme som förtjänar att bli prövat i praktiken.
Bolags- och börsrättDigitalisering