Första strukturella reformen på 15 år för att minska regelkrånglet

Samarbetspartierna fångar utgångspunkten väl. Behovet av åtgärder för att få bukt på företagens ökade regelkostnader är mycket stort. Det här får beskrivas som den första strukturella reformen på 15 år, en period under vilken regelkostnaderna ökat markant.

Det är positivt att åtgärder vidtas både för att uppnå förenklingar i det befintliga regelverket och när det gäller kommande EU-lagstiftning. Svenskt Näringsliv hade helst sett att frågorna hanterades i ett gemensamt Förenklingsråd, liknande den lösning som Danmark valt. Med den förslagna uppdelningen är det viktigt att Förenklingsrådets och Implementeringsrådets sammansättning speglar den kunskap om företagens utmaningar som krävs för uppdragen. Svenskt Näringsliv bidrar gärna i det fortsatta arbetet.

Det är även viktigt att rådens rekommendationer får ett reellt genomslag i det fortsatta förenklingsarbetet. Svenskt Näringsliv menar att rekommendationerna bör följas av principen ”följ eller förklara”, där regelgivaren har en skyldighet att tydligt förklara sina motiv när man väljer att inte följa rådens förslag.

Insatserna för att förstärka förenklingsarbetet på myndigheterna är positivt. Svenskt Näringsliv vill särskilt peka på uppdraget att se över regelverken i syfte att minska företagens administrativa kostnader. En sådan översyn bör ske i nära dialog med näringslivets organisationer.

Ett viktigt område som inte nämns i dagens artikel är arbetet med att förbättra konsekvensanalyserna. Här förutsätter Svenskt Näringsliv att Samarbetspartierna kommer att återkomma med konkreta förbättringsförslag.

Genom de förslagna insatserna tas ett viktigt steg mot att minska företagens regelkostnader. Nu återstår att utforma rådens uppdrag och organisation på ett sätt som säkerställer att arbetet blir effektivt och att det får genomslag i den fortsatta regelgivningen.