Excellens eller korpulens? Forskningspolitiska prioriteringar för den kommande mandatperioden

Alltmer sällan benämns Sverige som en akademisk toppnation. I stället används epitet som god eller bra för att beskriva hur svensk forskning står sig mot omvärlden. Förändringen i språkbruk handlar inte om en oskyldig förskjutning i semantik. Med stor sannolikhet bottnar det i att svensk forskning faktiskt har tappat mark.

Parallellt med denna utveckling har företagens investeringar i forskning och utveckling i Sverige sjunkit under 2000-talet. Nya investeringar hamnar allt oftare utomlands. Det är en utveckling som slår direkt mot vårt framtida välstånd. Vad beror den här, ur svenskt hänseende, dystra utvecklingen på?

Den statliga FoU-budgeten låg på närmare 39 miljarder kr år 2020 eller knappt fyra procent av statsbudgeten. Det är sammantaget ett mycket stort samhälleligt åtagande. Men trots höga anslag tillhör inte Sverige längre toppskiktet av de länder som producerar den allra bästa forskningen och många företag upplever att relevansen brister.

Den just nu pågående klimatomställningen är den största teknikutmaningen under vår generation. Svenska företag är en avgörande del av lösningen. Tillgången till kunskap och kompetens kommer att bli en avgörande faktor när företagen tar beslut om nya FoU-investeringar.

Rapporten är tänkt att utgöra ett underlag i diskussionen kring forskningspolitiska prioriteringar och vägval för den kommande mandatperioden. Hur kan politiken vässas för att vända utvecklingen och säkra Sveriges framtid som en forskningsnation i toppklass?