NYHET7 december 2023

Inte en naturlag att Sverige är en framstående forskningsnation

Sverige måste riva ner trygghetstänket om vi vill främja mer spetskompetens. Det menar flera tunga forskningsrepresentanter inför nästa års forskningsproposition. ”Om vi ska klara av att välja och välja bort så måste det till stora systemförändringar”, säger professor Maria Strömme.

Maria Strömme, professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet, och Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.Foto: Pressbild Mikael Wallerstedt / Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

Nästa år väntas regeringen presentera en ny forskningsproposition som ska ersätta den som presenterades 2020. Efter tider av pandemi, krig och ekonomisk kris är vi i behov av en uppdatering, menar, Maria Nilsson, statssekreterare på utbildningsdepartementet.

Spetskompetens ska vara prioritet i den nya propositionen, försäkrar hon.

– Vi måste höja ambitionen och våga satsa på excellens. Spetsforskning kräver att vi skapar incitament där vi kan välja och väljer bort, sa hon på ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.

Precis som 2020 är det en högst brådskande fråga, särskilt i takt med att svensk forskning tappar i relation till jämförbara länder samtidigt som vi står inför utmaningar inom klimatomställningen, frihandel, försvar och kompetensförsörjning.

– Om vi tar veckans PISA-undersökning som exempel är Sveriges låga resultat en intäkt för att vi måste jobba hårdare inom skola till högre utbildning, säger Maria Nilsson.

Maria Strömme, professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet, håller med om den analysen, men menar att djävulen sitter i detaljerna.

– Om vi ska klara av att välja och välja bort så måste det till stora systemförändringar, säger hon.

Forskningssystemet, så som det är utformat idag, är inte riggat för spetskompetens, menar Maria Strömme.

– Vi ger alldeles för många forskare alldeles för små och för korta anslag. Det leder till att forskare som sitter i samma rum på samma universitet konkurrerar med varandra. Tänk om det såg ut så hos företagen? Att två medarbetare på Ericsson tävlade mot varandra snarare än att tillsammans konkurrera mot exempelvis Nokia. Det vore sinnessjukt, säger hon.

Om regeringen menar allvar med att ändra incitamenten borde vi titta på hur anslagen fördelas. Idag saknas drivkrafter på lärosätena för att fokusera mot de bästa.

– Det är inte ett särskilt smart system. Universitetsledningen har varken makt och incitament att styra mot spetskompetens, säger hon.

Det är inte en naturlag att Sverige ska vara en framstående forskningsnation. Ska vi lyckas måste vi vilja vara bäst, menar Emil Görnerup, ansvarig för forskningsfrågor.

– Politik handlar om att välja och att välja bort. Kan ett litet land som Sverige satsa på allt eller behöver vi hitta våra styrkor, våra komparativa fördelar? säger han.

Förebilder i Sydostasien

Om universiteten ska locka de främsta i världen behöver vi blicka mot förebilder i Sydostasien, menar Bertil Andersson, tidigare rektor på Nanyang Technological University (NTU) i Singapore. Under sitt förvaltarskap använde han ett utpräglat elitistiskt tänkande, rekryterade de främsta forskarna och lyckades lyfta lärosätet till absolut världsklass. Ett förhållningssätt som lyser av sin frånvaro i vårt trygghetssökande Sverige.

– I Singapore är det busy, busy, busy. Här i Sverige tänker vi bara tryggt, tryggt, tryggt. Det är som att det lufsar lite och det lufsar lite för långsamt, säger Bertil Andersson.

Det svenska systemet, där mycket anslag delas ut till många projekt, beskriver Bertil Andersson metaforiskt som en svans. Det står i direkt motsats till spets(kompetens) och därför behöver vi göra oss av med den. På NTU höggs svansen av för att man tilläts tänka fritt och långsiktigt.

– Det måste finnas resurser. Men i slutändan är det människorna som driver forskningen framåt, säger han.

Maria Strömme stämmer in i kritiken.

– Vi väljer det trygga valet. Vi befordrar och anställer forskare som vi redan känner. Dessutom hindrar våra trygga arbetsregler oss från att anställa en ny talang från Tyskland och USA för att vi är rädda att vi måste försörja personer på livstid. De som anställs är kanske inte excellent utan snarare good enough. Vi har haft den i systemet länge.

Mer elitism

Även hon menar att det i grund och botten handlar om människor. När vi rekryterar och fostrar forskare måste vi gå mot en mer elitistisk karaktär, menar hon.

– Om varje universitet får anslag efter hur excellenta de är på vissa områden kommer spetsen att ordna sig själv och svansen kommer att försvinna. Det här betyder inte att de små högskolorna dör. Det betyder snarare att de kan satsa väldigt hårt på ett eller två ämnen där de har chans att vara excellenta, säger hon.

Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid KTH, håller med samtliga. Trygghetstänket gör att Sverige släpar efter. Samtidigt är det inte bara ett nationellt problem.

– Sverige ligger ju liksom i ett europeiskt landskap och de problem vi har här har vi i hela Europa, säger han.

Företagen banar väg

Den goda nyheten är att Sverige redan har goda förutsättningar för spetskompetens. Nu handlar det om att förvalta dem rätt.

– En fördel vi har i Sverige är att vi har en bred skara av olika forskningsfinansiärer i Sverige. Staten och regeringen utgör grunden och på toppen har vi våra privata stiftelser. Om vi kan få in staten och om vi kan lära oss att börja konkurrera då kan vi uppnå det som Bertil lyckades med i Singapore, säger han.

Vi behöver inte ens titta så långt för att lära oss mer om spetsforskning. De svenska företagen har redan stor expertis inom området, enligt Mikael Dahlgren, tidigare FoU-chef ABB Sverige:

– När våra forskare besöker universitet märker vi att de kanske ligger 5–10 år efter vår utveckling. De visar hur svårt det är för en enskild forskare att konkurrera med företag. Frågan vi bör ställa oss är vad ska vi ha forskningen till? Jag anser att det är för att titta runt hörnet. Då behöver man spetsforskning. Då räcker det inte med svansen. Att göra vad alla andra har gjort. Det har vi inget värde av, säger han.

Det finns också brister i förtroendet mellan offentlig och privat forskning, menar han.

– Vi har en bra relation med forskare på universitet. Det går att skapa projekt och komma överens om kontrakt. Men sen helt plötsligt tar det stopp när en jurist kommer in och börjar diskutera äganderätt.

Ett medskick till politikerna är att ställa sig frågan: Vad ska Sverige vara bra på?

– Vi får inte glömma bort att Sveriges export bygger på en extremt stark basindustri och här måste vi satsa mer på digitalisering för framtiden. Vi måste identifiera våra styrkeområden och tillsammans bestämma rätt väg på universitet och företag. Och apropå att välja bort. Vad är det Sverige inte tjänar pengar på? Ska vi rikta in oss på den forskningen eller ska vi satsa där vi faktiskt får intäkter till landet?

Forskningspolitik
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist