Remiss av SOU 2020:59 Innovation som drivkraft - från forskning till nytta

Högre utbildning och forskning vid svenska lärosäten utgör sammantaget en mycket stor samhällelig investering. Den motiveras till stor del av att samhällets kompetensförsörjning tillgodoses och av att ny kunskap och nya innovationer skapas och kommer samhället till del. Tillsammans bidrar det till att öka vårt välstånd och till att lösa viktiga samhällsutmaningar inom exempelvis klimat och energiförsörjning.

Forskningen vid svenska lärosäten nyttiggörs genom spridning av forskningsresultat till det omgivande samhället, samarbete med näringslivet och genom direkt omsättning av kunskap till innovationer av forskare och studenter på lärosätena. Det senare sker ofta genom bolagisering eller licensiering.

Utredningens uppdrag är avgränsat till det senare, den direkta omsättningen av kunskap till innovationer av forskare och studenter på lärosätet. Förslagen berör de stödfunktioner som finns för forskare och studenter på universitet och högskolor för att förverkliga innovationer och nya affärsidéer.

Mot bakgrund av utredningens avgränsning vill Svenskt Näringsliv framhålla tre saker:

1. 1.
   Den största nyttan av akademisk forskning sker genom skapande och spridande av ny kunskap till företag och andra aktörer i det omgivande samhället. Kunskapen kan spridas både kodifierat och icke-kodifierat när studenter och forskare rör sig mellan akademi och näringsliv. En avgörande faktor för att uppnå detta är god forsknings- och utbildningssamverkan mellan akademi och företag.
2. 2.
   Incitamenten spelar roll. Om nyttiggörande av forskning inte premieras i forskar- eller lärarkarriären räcker det inte att stödfunktionerna finns på plats. För att öka nyttiggörandet måste det också till tydliga ekonomiska incitament kopplade till lärosätenas direkta forskningsfinansiering. Svenskt Näringsliv kan också konstatera att den internationella trenden under en längre tid gått mot ökad konkurrensutsättning av universitetens forskningsfinansiering, något som stöds av bland annat OECD.
3. 3.
   Immaterialrätten är av central betydelse för ett framgångsrikt nyttiggörande av forskning.

Viktiga frågor som bör prioriteras i ett fortsatt arbete för ökat nyttiggörande är:

• Tydliga ekonomiska incitament i forskningsfinansieringen för innovation och forskningssamverkan mellan akademi och näringsliv – en innovationspremie.
• Tydliga ekonomiska incitament i forskningsfinansieringen för ökad forskarrörlighet, både mellan lärosätena och mellan lärosätena och näringslivet – en rörlighetpremie.
• Tydligare styrning och ledning för ökad nytta av forskning och högre utbildning.
• Öka kunskapen om immaterialrätt på svenska lärosäten.