Så kan europeisk forskning konkurrera med USA och Kina
Ambitionerna i EU:s forskningssatsningar måste höjas avsevärt, konstaterar Emil Görnerup, forskningspolitisk expert. I en ny rapport presenteras flera förslag inför EU:s nästa stora ramprogram för forskning, FP10.
Planeringen inför EU:s nästa ramprogram för forskning och innovation, FP10, har startat. Svenskt Näringsliv ser behovet av en rejäl ambitionshöjning. Både när det gäller nivån på FoU-investeringarna i Europa och utformningen av de politiska instrumenten.
Målet och den övergripande strategiska principen för EU:s forskningspolitik måste vara stärkt konkurrenskraft och höjd attraktionskraft för näringslivets FoU-investeringar, konstaterar Emil Görnerup, forskningspolitisk expert.
− EU har tydligt hamnat på efterkälken jämfört med USA och Kina inom både spetsforskning och i utvecklingen av kritiska teknologier. Det är dock inget deterministiskt eller oundvikligt tillstånd. Tvärtom har Europa alla möjligheter att återta sin historiska roll som ledande kunskapsregion, säger han.
Enligt Emil Görnerup behöver Bryssel sätta tydliga mål och vässa verktygen om EU ska attrahera fler av de bästa forskarna och företagen på den absoluta kunskapsfronten.
Svenskt Näringsliv föreslår bland annat:
Nytt FoU-mål för EU på 4 procent av BNP.
Mindre politisk toppstyrning och mer teknikneutralitet, låt företagen och forskarna definiera forskarfrågan.
Avveckla EIC Accelerator − EU behöver fler teknikbolag men statligt riskkapital är inte lösningen på problemet.
Satsa på inkubatorer och teknikparker i anslutning till europeiska universitet.
EU:s forskningssatsningar
FP10 kommer att löpa mellan 2028 – 2034 och samlar det mesta av EU:s forskningssatsningar. Nuvarande programmet FP9 (heter Horizon Europe) är på 95 miljarder euro och det löper över sju år.
