Brittisk modell kan lösa svensk elknut
Storbritannien har i drygt ett decennium använt statligt garanterade elpriser, så kallade CfD:er, Contracts for Difference, för att få fram investeringar i ny fossilfri elproduktion. ”Om man vill hålla nere kostnaden för energiproduktionen måste man hålla nere finansieringskostnaden. Det är den fundamentala insikten bakom CfD”, säger den brittiska experten Alon Gabriel Carmel som har synat systemet.
På ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv diskuterades nyligen vilka effekter systemet fått i Storbritannien – och om det är ett instrument för Sverige.
Alon Gabriel Carmel, partner på PA Consulting, arbetade 2010–2015 med utvecklingen av det brittiska CfD-systemet.
Den brittiska regeringen ville snabbt få fram både ny kärnkraft och stora investeringar i havsbaserad vindkraft – men till så låg kostnad som möjligt.
Principen bakom en CfD är relativt enkel. Staten och elproducenten kommer överens om ett så kallat ”strike price” på elen under en lång period.
Om marknadspriset blir lägre får producenten ersättning för mellanskillnaden, men om marknadspriset i stället stiger över det avtalade priset betalar producenten tillbaka mellanskillnaden.
Förutsägbara intäkter
Producenten skyddas alltså mot låga priser, samtidigt som elkunderna skyddas mot att producenten gör stora övervinster när priserna rusar.
Därmed blir intäkterna mer förutsägbara och investeringen mindre riskfylld, vilket är viktigt för havsvind och kärnkraft, där stora investeringar måste göras innan produktionen kan börja.
– Om man vill hålla nere kostnaden för energiproduktionen måste man hålla nere finansieringskostnaden. Det är den fundamentala insikten bakom CfD, säger Carmel.
Och CfD: er har resulterat i en snabb utbyggnad av fossilfri kraftproduktion i Storbritannien visar rapporten Making a Difference? framtagen av Quantified Carbon.
Sedan de första CfD-projekten lanserades 2017 har 12 GW kraftkapacitet byggts ut, framför allt havsbaserad vindkraft. Under 2025 producerade CfD-anläggningarna omkring 27 TWh el, vilket motsvarar 17 procent av Storbritanniens totala elproduktion.
– I de första auktionerna låg havsvinden kring 150 pund per megawattimme. Därefter sjönk priserna kraftigt, även om inflation och ökade kostnader i leveranskedjorna har vänt en del av nedgången, säger Carmel.
Han pekar också på att systemet fått en effekt som konstruktörerna knappast räknade med. När elpriserna skenade under energikrisen 2022 fungerade de tvåsidiga kontrakten som ett skydd även för konsumenterna.
– Att CfD skulle spara pengar åt konsumenterna under energikrisen hade vi inte räknat med när vi designade systemet, säger han.
Lägre elpris än utan stödet
Quantified Carbons modellering visar att CfD-systemet har pressat de brittiska elpriserna.
Utan den CfD-finansierade produktionen hade dyrare kraftverk, framför allt gas, oftare behövt sätta elpriset. Det hade höjt det genomsnittliga marknadspriset med omkring 13 euro per MWh.
Samtidigt kostade CfD-systemet motsvarande omkring 10 euro per MWh under 2025, utslaget över all brittisk elanvändning.
Stödet kostade alltså 10 euro per MWh, men den nya produktionen beräknas samtidigt ha pressat marknadspriset med 13 euro.
Skillnaden kan inte räknas som en ren samhällsekonomisk vinst, eftersom modellen inte fångar alla kostnader och effekter.
– Vi ser att kostnaden för CfD-systemet är lägre än den modellerade minskningen av elpriset, säger Theodor Rosengren, analytiker på Quantified Carbon.
Det brittiska systemet har samtidigt inte löst alla problem. Trots den stora utbyggnaden av förnybart är elpriset fortfarande starkt kopplat till gaspriset, men Quantified Carbon beräknar att andelen timmar där gasen sätter priset minskat från omkring 93 procent 2017 till 76 procent 2025.
Alon Gabriel Carmel varnar även för att applicera CfD på allt för många områden.
– CfD:er är inte en ”silverkula” som kan användas till allt. Det är viktigt att noga analysera problemet man vill lösa och sedan fråga sig vilket instrument som passar bäst.
Sverige har ett annat problem
Om Storbritannien behövde ersätta stora mängder kol- och gaskraft så har Sverige redan ett nästan helt fossilfritt elsystem.
Här handlar behovet av mer el framför allt om att elektrifiera industri och transporter och möjliggöra nya investeringar.
– Vi ska inte fasa ut fossil produktion av el. Vi ska fasa ut fossil produktion av energi, konstaterade Lise Toll, ansvarig på företaget OX2 under paneldebatten.
Därmed uppstår ett klassiskt hönan-och-ägget-problem.
Producenterna behöver se en framtida efterfrågan för att våga investera miljarder i ny kraft. Industriföretagen behöver samtidigt veta att elen och nätkapaciteten kommer att finnas innan de fattar sina investeringsbeslut.
Niclas Broman är vd på Skyborn Sweden, ett företag som utvecklar havsbserad vindkraft.
– Vågar man investera i ny konsumtion om man inte vet om produktionen kommer att finnas eller vad elpriset blir? Och producenterna tvekar samtidigt att investera när priserna i dag är låga. Man står och väntar på varandra, säger han.
CfD skulle kunna bryta den låsningen genom att göra det möjligt att investera i produktion innan efterfrågan finns fullt ut. Men då uppstår nästa problem: vad händer om efterfrågan aldrig kommer?
Kan pressa priset med 30 euro
CfD kan alltså få fram ny elproduktion innan efterfrågan finns fullt ut. Men då uppstår nästa fråga: vad händer om Sverige bygger för mycket – eller efterfrågan inte kommer?
Quantified Carbon har modellerat fyra alternativ för Sverige 2040. Utan ny CfD-finansierad havsvind eller kärnkraft blir Sverige nettoimportör och elpriserna betydligt högre.
Med antingen havsvind eller kärnkraft sjunker priserna kraftigt. Med båda pressas de ännu längre.
Det betyder att omkring 22 TWh ny havsvind sänker det modellerade elpriset i SE3 med 25 euro/MWh, medan lika mycket kärnkraft sänker det med 31 euro/MWh.
Trots att rapporten räknar med ett högre garanterat pris för kärnkraft – 150 mot 110 euro/MWh för havsvind – blir statens beräknade CfD-kostnad nästan densamma: cirka 1,9 miljarder euro per år för vardera kraftslaget.
– Havsvind och kärnkraft skulle kunna ge ungefär samma resultat till liknande kostnader, säger Carl Hellesen på Quantified Carbon.
Men prisfallet har en baksida. När både havsvind och kärnkraft får CfD pressas intäkterna för den marknadsbaserade produktionen.
För landbaserad vindkraft i SE3 faller den modellerade intäkten från 62 till 24 euro/MWh, visar Quantified Carbons rapport.
– Drar vi på med alla CfD hamnar vi på extremt låga priser som kan vara katastrofala för befintlig osubventionerad produktion, säger Hellesen.
Här finns det således en uppenbar risk att om staten subventionerar ny produktion pressas priserna så att befintliga marknadsfinansierade kraftverk får svårt att överleva.
”Inget kraftslag har ett egenvärde”
I politikerdebatten efterlyste riksdagsledamoten Mats Green (M) ett tydligt fokus på systemnyttan.
– Inget kraftslag har ett egenvärde. Frågan är vilka problem den löser och vilken nytta den skapar för elsystemet och samhället.
Camilla Brodin, energipolitisk talesperson Kristdemokraterna, är inne på ett liknande resonemang. Ett stödsystem kan behöva ställa krav inte bara på hur mycket energi som produceras, utan på vad anläggningen faktiskt bidrar med till elsystemet och var produktionen hamnar.
– Vi måste titta på vad producenterna faktiskt levererar till elsystemet och vilka krav vi ställer på dem för att hela systemet ska fungera. Det handlar också om var vi behöver mer produktion, säger hon.
Åsa Westlund, miljö- och klimatpolitisk talesperson (S), pekar i stället särskilt på tidsproblemet. Om Sverige väntar för länge på ny produktion finns risken att de industriinvesteringar som skulle skapa efterfrågan hinner hamna någon annanstans.
– Kärnkraft tar väldigt lång tid. Vad ska vi göra tills dess? Industrins efterfrågan på el kan försvinna om det inte finns någon el att köpa.
Det är där den svenska CfD-frågan skiljer sig tydligast från den brittiska. Sverige överväger att använda samma verktyg för att bygga elproduktion inför en industriell efterfrågan som delvis ännu inte finns.
Därmed återstår frågan som löpte genom hela seminariet: hur produktion och efterfrågan ska kunna växa i takt.
– Om vi inte får igång elanvändningen kommer ingen att investera. Men producenterna kan samtidigt inte vänta tills efterfrågan redan finns, eftersom även de snabbaste kraftslagen tar lång tid att bygga, konstaterade Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.
