Datacenterboom pressar elnätet – etableringar går till nordiska grannar

Datacenter pekas ut som en ny basindustri i Sverige, men den snabba expansionen sätter ökad press på elnätet och lagstiftaren. ”Förutsägbarhet är helt avgörande för att investeringar ska bli av”, säger Ann Wingård vd på Swedish Datacenter Industry Association.

Sverige har goda förutsättningar att attrahera datacenterinvesteringar, men flera avgörande utmaningar riskerar att bromsa utvecklingen. Under ett seminarium som arrangerades under Svenskt Näringslivs tillväxtvecka framträdde en tydlig bild: Konkurrensen hårdnar, elnäten pressas och kompetensbristen växer – samtidigt som datacenter pekas ut som en ny basindustri med stor potential.

I den inledande diskussionen om datacenterutveckling lyftes Sveriges styrkor: stabil elförsörjning, kallt klimat och god tillgång till mark. Samtidigt betonades att dessa faktorer inte längre är tillräckliga.

– Förutsägbarhet är helt avgörande för att investeringar ska bli av, sa Ann Wingård vd, på Swedish Datacenter Industry Association, SweDCI.

Flera deltagare pekade på att investeringar i allt högre grad riskerar att gå till Finland och Norge, där processerna upplevs som snabbare och mer förutsägbara. Här framstår tillståndsprocesser och elnätsfrågor som avgörande konkurrensfaktorer.

Säkerhet och kompetens bromsar utbyggnaden

I panelen om säkerhet och kompetens framkom att datacenter är tekniskt avancerade anläggningar som kräver specialistkunskap inom flera områden. Bristen på kompetens, särskilt inom el, kyla och automation, lyfts som en växande utmaning.

– Det är komplexa anläggningar som kräver specialistkompetens inom flera områden samtidigt, säger Johan Thorell, chef för Enheten för strategisk cybersäkerhet på Myndigheten för civilt försvar.

Samtidigt innebär dess klassning som samhällskritisk infrastruktur att säkerhetskraven är höga.

– Säkerhetsprövningar tar tid och kan försena etableringar om de inte hanteras effektivt, sa Regina Donato Dahlström, Managing Director Sweden & Finland på Equinix Nordics.

I diskussionen om kommunernas roll lyftes datacenter som en tydlig tillväxtfaktor, särskilt i större projekt.

– Det är sysselsättning och tillväxt framför allt som är uppsidan för kommunen. Microsofts etablering hos oss är väldigt stor i jämförelse med andra datacenterprojekt, konstaterade Klara Wirdby, etableringschef Gävle kommun.

Hon pekar också på de bredare effekterna:

– Det är inte bara själva etableringen. Det skapas följdeffekter i näringslivet. Folk flyttar hit, nya verksamheter växer fram.

Samtidigt betonades att effekterna varierar kraftigt mellan olika etableringar och att kommunerna behöver arbeta mer strukturerat.

– Samordning, samordning och så lite mer samordning är nyckeln för att lyckas, sa Klara Wirdby.

Växande elbehov sätter press på systemet

När energifrågan stod i centrum blev bilden tydlig: Datacenter driver en snabbt växande efterfrågan på el, inte minst kopplat till AI-utvecklingen. Samtidigt sker denna expansion i ett elsystem där kapaciteten redan är hårt ansträngd.

Flera tusen megawatt finns i dag i anslutningsköer, vilket gör tillgången på effekt till en avgörande faktor för var investeringar faktiskt hamnar. Utbyggnaden av elnät och produktion tar lång tid, samtidigt som efterfrågan ökar snabbt – både från datacenter och traditionell industri.

Det skapar en konkurrenssituation om kapaciteten, där olika typer av verksamheter i praktiken ställs mot varandra. Eftersom datacenter ofta kan byggas snabbare än traditionell industri kan de också snabbare ta i anspråk tillgänglig kapacitet – något som väcker frågor om prioriteringar i elsystemet.

– Det finns en fördel i effektkön för datacenter. Om de har en kort etableringstid kan de få snabbare besked om elkapacitet än projekt med längre etableringstid, sa Anna-Märta Jander, ansvarig för Anslutningar Kundrelationer, Svenska kraftnät.

Diskussionen pekar därmed på en central fråga framåt: hur tillgången till el ska fördelas i ett system där konkurrensen om effekt ökar.

Spillvärme – en outnyttjad resurs

Samtidigt pekades datacenter ut som en möjlig del av lösningen i energisystemet. I energipanelen lyftes särskilt potentialen i att återvinna spillvärme från serverhallar.

– Potentialen för återvinning av spillvärme från datacenter är väldigt stor. Det finns möjlighet att värma upp en hel stad med den, konstaterade Ulrika Jardfelt, Founding partner, Calentix Energy.

Trots detta används möjligheten i dag i begränsad omfattning. För att ta tillvara potentialen krävs bättre incitament, fungerande affärsmodeller och ökad samordning mellan olika aktörer.

Ny basindustri i hård global konkurrens

I den avslutande diskussionen om konkurrenskraft beskrevs datacenter som en ny basindustri, driven av digitalisering och AI. Samtidigt blir konkurrensen mellan länder allt tydligare.

– Jag tror att vi behöver harmonisera oss mer med Finland och Norge. Vi är beroende av hur datacenterutbyggnaden utvecklas där, och den är betydligt mer aggressiv än i Sverige, säger John Wernvik, chef för externa relationer och hållbarhet på EcoDatacenter.

Återkommande i resonemangen är behovet av tydliga spelregler och långsiktighet.

– Det viktigaste för oss när vi fattar investeringsbeslut på miljardnivå är förutsägbarhet – framför allt att veta när vi faktiskt får tillgång till el, fortsatte Wernvik.

Samtidigt lyfts energisystemet som en möjlig konkurrensfördel – om det används rätt.

Sammantaget visar diskussionerna att datacenterutvecklingen inte avgörs av en enskild faktor, utan av samspelet mellan flera system. Tillståndsprocesser, elnätskapacitet, kompetensförsörjning och energiintegration hänger nära samman.

Datacenter framstår därmed både som en utmaning och en möjlighet – en industri som kan skapa tillväxt och jobb, men som också ställer nya krav på hur samhälle, energisystem och näringsliv organiseras.