Incitament till att investera i elproduktion

Elförsörjningen i Sverige står inför stora utmaningar de kommande åren; kraftigt ökat elbehov, en åldrande elproduktion och ett gammalt och underdimensionerat elnät. Den avgörande utgångspunkt i utvecklingen av systemet måste vara att Sverige ska ha ett kostnadseffektivt och leveranssäkert elsystem som helhet. Det blir viktigt att säkerställa tillräcklig kapacitet för att uppnå en tillförlitlig tillgång på el till skäliga priser även i framtiden.

Inom ramen för projektet Kraftsamling elförsörjning har rapporten ”Incitament till att investera i elproduktion på elmarknaden” tagits fram. Denna belyser faktorer som driver nya investeringar i elproduktion, identifierar styrkor och svagheter med den nuvarande marknaden och kommer med föreslag på förbättringar.

Rapporten visar att införandet av elcertifikatssystemet 2003 gynnat investeringar i förnybar elproduktion så som vindkraft på ett mycket framgångsrikt sätt. Stödsystem har dock även reducerat värdet av annan elproduktion genom att driva ner det genomsnittliga elpriset. Incitamenten för investeringar i planerbar elproduktion har därför minskat. Stödsystemet riskerar därmed att påverka tillförlitligheten i elsystemet.

I situationer med resursbrist, när utbud och efterfrågan på el inte möts, sätts priset på dagen före marknaden (spotmarknaden) lika med ett pristak på 3 000 EUR/MWh. Rapporten visar att fram till 2018 sattes priset, i dessa situationer, istället till högstbjudande säljbudet. Anläggningarna fick då endast ersättning för sina rörliga kostnader vilket gav låg lönsamhet i investeringar för toppkraft som bara behövs i situationer med resursbrist. Rapportförfattarna menar att införandet med pristak borde stimulera till ökade investeringar i framför allt toppkraft. Däremot kan det finnas behov för att höja pristaket då ett för lågt pris på en energy-only marknad riskerar att inte generera tillräcklig stimulans för att få till de investeringar som behövs.

Lönsamheten att investera i ny produktion bestäms av prisförväntningar, stödsystem, skatter och kostnaderna för att bygga och driva anläggningen. Inkomstströmmarna för investerarna är högst osäkra då elpriserna svänger mycket över året. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är att de politiska målsättningarna för energimarknaderna förändras. Politiska beslut påverkar både direkt och indirekt lönsamheten i investeringar och spelreglerna för de olika produktions slagen. Rapporten visar att Power Purchase Agreements (PPA) gynnar investeringar i ny elproduktion genom att främst minska prisrisken. Idag är denna marknad omfattande, men inte särskilt transparent. En organiserad handel kring standardiserade kontrakt skulle bidra till att öka konkurrensen och likviditeten på marknaden och därigenom förenkla för investerare att minska investeringsrisken. 

Långa investeringscykler, teknikskiften och regeländringar kan leda till minskad tillgänglig kapacitet under begränsade perioder vilket medför en förhöjd risk för elbrist med bortkoppling som följd. För att säkra tillförlitligheten i elförsörjningen kan det i dessa situationer vara nödvändigt med någon form av investeringsstöd. Rapportförfattarna anser att den mest lämpliga kapacitetsmekanismen för Sverige är en strategisk effektreserv. Denna typ av lösning utgör relativt litet ingrepp på marknaden då de flesta investeringarna fortsatt bestäms på marknadsmässiga villkor. Lösningen är dock inte helt oproblematisk eftersom det är högst osäkert att EU kommer att tillåta sådana stödåtgärder om det inte behövs för tillförlitligheten i systemet. 

I dagsläget har Sverige ett elöverskott sett på årsbasis men utmaningar ligger i att hålla tillräcklig effekt i ansträngda perioder. El behöver levereras när den behövs och där den behövs. Det hjälper inte att vi har ett överskott i norra Sverige om inte överföringskapaciteten eller produktionen täcker behovet i södra Sverige. En effektiv marknad bygger oftast på en optimal blandning av olika produktionsteknologier som delvis fyller olika funktioner i elsystemet. Det är därför viktigt att de marknadsregler vi definierar idag skapar långsiktiga villkor med samma förutsättningar för alla fossilfria kraftslag. Icke teknikneutrala stödsystem försvagar de prissignalerna som behövs för att driva fram den elproduktion som krävs för ett kostnadseffektivt och leveranssäkert elsystem.