Svenskt Näringsliv logoSvenskt Näringsliv logo
LogoLogo
LogoLogo
Rapport25 februari 2021

Klimatnyttan av svensk export

Det svenska klimatmålet om noll netto-utsläpp år 2045 har blivit led­stjärnan för svensk klimatpolitik. Att minska de territoriella utsläppen är dock bara en del av Sveriges roll i klimatomställningen. På senare tid har inte minst svensk konsumtions stora klimatavtryck upp­märksammats och regeringen utreder nu om mål för att minska dessa bör ingå i de svenska miljömålen.  Samtidigt saknas i dag nästan helt en diskus­sion om vilken påverkan svensk export har på klimatet.

Sverige har som exportnation stora möjligheter att bidra till den globala klimatomställningen. Svensk export bidrar på flera sätt till lägre utsläpp globalt: genom att klimatsmart produktion i Sverige släpper ut mindre CO2 än den i andra länder, genom att användning av produkter bidrar till högre energi- och resurseffektivitet, och genom digitalisering och andra systemförändringar som krävs för omställningen mot globala klimatmål.

Trots detta diskuteras knappt klimatbidraget från svensk export, utan industri- och näringspolitik behandlas nära helt skilt från klimatpolitiken. Ett skäl är att data saknas – det är helt enkelt inte välkänt hur stor klimatnyttan av svensk export är. Denna rapport ger ett första bidrag till att kvantifiera denna klimatnytta, genom att uppskatta hur ren produktion i Sverige ersätter mer utsläppsintensiv produktion i andra länder.

Analysen visar att produktionen av svenska exportvaror redan i dag skapar klimatnytta motsvarande 26 miljoner ton CO2 per år. Det kan jämföras med industrins totala utsläpp på 17 Mt CO2, eller med Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser, som 2018 uppgick till 52 Mt CO2.

Utöver den stora exportförmågan bidrar tre faktorer till denna stora klimatnytta:

  • Det svenska elsystemet är redan nära fossilfritt, två till tre decennier före andra länder. Genom vidareförädling av nära CO2-fri el bidrar svenska företag till utsläppsminskning­ar motsvarande 11,5 Mt CO2 per år. Den stora utbyggnaden av fossilfri elproduktion det senaste decenniet har därtill mö­jliggjort export av el som tränger undan ytterligare 4,7 Mt CO2 utsläpp som annars hade skett.
  • Svensk processindustri är högeffektiv. Konstanta investeringar i processförbättringar och användning av klimatef­fektiva råvaror har resulterat i 15-20% lägre utsläpp än jämförbar produktion i andra länder. Detta gäller bland annat inom gruvdrift, stålproduktion, raffinaderi, petrokemi och cementproduktion. Den totala klimatnyttan till följd av detta motsvarar 5,3 Mt CO2 årligen.
  • Svensk industri använder hållbar bioenergi i stor skala, vilket trycker undan användning av fossila bränslen motsvarande 3,9 Mt CO2 årligen, främst inom pappers- och massaproduktion. Exporten från pappers- och massaindustrin skapade 2018 en klimatnytta som motsvarade 7,1 Mt CO2.

Den redan stora klimatnyttan av svensk export kan också växa sig långt större. Analysen visar att klimatnyttan från produktion år 2040 kan uppgå till hela 65 Mt CO2 per år. En viktig slutsats är att denna möjlighet är högst relevant även om resten av världen ställer om; även i ett scenario som begränsar den globala uppvärmningen till 2 grader uppgår klimatnyttan år 2040 till 52-55 Mt CO2 per år. Det är mer än dagens samlade växthusgasutsläpp inom landets gränser.

En framgångsrik egen resa mot fossilfrihet är en viktig del av detta. Svenska företag har världsledande planer att uppnå noll netto-utsläpp från egen produktion. Ett lika viktigt bidrag kommer dock från förmågan att fånga nya affärsmöjligheter som bygger vidare på det försprång vi redan har i form av resurser och innovationsförmåga. Nya produktionstekniker och industrier inom endast fyra områden (fossilfri järn- och stålfram­ställning, batteriproduktion, kemisk återvinning av plast, och klimateffektiv el- eller vätgasexport) kan bidra med hela 29-32 Mt CO2 ytterligare – och många andra möjligheter finns.

För att möjliggöra dessa krävs stora ansträngningar. Det rör sig om en snabb nyindustrialisering av Sverige, med en förändringstakt som mer liknar den under eft­erkrigstiden, än den gradvisa som rått de senaste 3-4 decennierna. Nyckelområden är ökat risktagande och snabb teknikutveckling, förnyade verksamhets- och mil­jötillstånd, utbyggnad av el- och annan infrastruktur, ett konkurrenskraftigt kraftsystem, och styrmedel som gör ren produktion lönsam och att första, avgörande inves­teringarna blir möjliga. Till exempel behöver industrins elanvändning öka från 50 TWh i dag till 130 TWh inom ett par decennier.

Skriven avPer Klevnäs och Per-Anders Enkvist
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist