PPA och elmarknaden
Denna rapport beskriver de långtidskontrakt, Power Purchase Agreement (PPA) som alltmer kommit att driva tillväxten av förnybar elproduktion på den nordiska elmarknaden under de senaste åren. PPA representerar mer än traditionella långtidskontrakt för elleveranser, då de för med sig gröna värden för investerare, såväl som för köpare. Avtalen har kommit att utgöra en förutsättning för att förnybara elproducenter i Sverige skall få tillgång till projektfinansiering. Det framförallt vindindustrin som kommit att dra nytta av PPA-formatet för sina behov och sin tillväxt.
Effekten på elmarknaden av den snabbt ökade PPA-användningen har blivit påtaglig. Ett överutbud på Nord Pool har fått elpriserna att falla djupt, särskilt sedan årsskiftet, med resultatet att nordiska PPA idag ingås till ett premium mot spotpriset, snarare än som tidigare och som fortfarande är regel i Europa, en rabatt. Samtidigt har volatiliteten på marknaden ökat på grund av den intermittenta naturen av de produktionsslag som har vuxit. När det är lite vind spikarpriserna, i synnerhet som andra kraftslag sett flera anläggningar läggas i malpåse under de senaste årens gradvis försvagade elpriser. Dessa spikar avhjälps än mindre med anledning av att allt fler stora förbrukare och konsumenter använder sig av PPA, då dessa avtal skyddar dem från volatiliteten. I dagens marknad är den ökande volatiliteten för många snarare en ytterligare anledning att säkra än mer av sin förbrukning till fasta priser genom en PPA. Effekten blir att marknadens prissignaler når allt färre aktörer och att dessa får bära alltmer av kostnaderna för systemets balansering. Samtidigt undergrävs investeringsförutsättningarna för den kraftproduktion, eller de systembalanstjänster, som skulle behövas för att balansera det väderberoende utbudet.
PPA-tillväxten varit instrumentell för den snabba tillväxten av vindkrafter under de senaste åren. Den goda tillgången på billigt kapital med relativt sett låga avkastningskrav har utgjort en god grund, tillsammans med allt starkare formella och informella krav på gröna värden i produktions- såväl som finansiella kedjor. Ytterligare stimulanspaket, med krav på gröna investeringar, kan mycket väl fortsätta att elda på denna utveckling, med föga hänsyn till systembalansfrågor. Samtidigt är det svårt att se i synnerhet svenska klimatmål uppnås utan en fortsatt vindkraftstillväxt, något som fordrar möjligheter för aktörer att kunna säkra pris- och volymrisker över tid.
Rapporten avslutas med resonemang kring hur PPA och elmarknaden skulle kunna reformeras och systemperspektivet införlivas i all handel. Marknadsaktörer har nu en chans att vara proaktiva innan eventuella regleringar kommer som svar på att framtida obalanser eskalerar. Det vilar dock i slutänden ett stort ansvar på centrala statliga aktörer att utforma marknadsregler som på lång sikt säkerställer systembalansen.
