3 november 2023

Remiss av EU-kommissionens förslag till direktiv om övervakning av jordhälsa och resiliens

MottagareKlimat- och näringslivsdepartementet
Externt diarienummerKN2023/03652 Klimat- och
Svnekst Näringslivs diarienummer2023-110

Den 5 juli 2023 presenterade EU-kommissionen ett förslag till direktiv om övervakning av markhälsa och resiliens som Svenskt Näringsliv har analyserat tillsammans med sina medlemsorganisationer.

Svenskt Näringsliv anser att det är viktigt att stärka markhälsan inom unionen. Det finns behov av åtgärder för att trygga långsiktig livsmedelsproduktion, öka förutsättningen för biologisk mångfald samt klimatanpassning. Svenskt Näringsliv förespråkar likvärdiga konkurrensvillkor och är positiv till att förslaget fokuserar på en enhetlig och god markhälsa inom unionen. Det är viktigt att alla medlemsländer arbetar för att stärka markhälsan. Samtidigt som det är viktigt att länder som redan har en omfattande lagstiftning och register över förorenande områden inte missgynnas, och att stora kostnader inte uppstår för övervakning och rapportering. Medlemsstaterna måste själva prioritera hur mätning, utvärdering och åtgärder är relevanta och det sker på ett kostnadseffektivt sätt. Inom detta bör övervakning ske inom befintliga system. Dessutom måste äganderätten respekteras.

Svenskt Näringsliv anser att det är viktigt att regeringen är aktiv genom hela EU-processen då det är tydligt i förslaget att en utvärdering kommer att göras av EU-kommissionen efter sex år från ikraftträdandet av direktivet, för att bedöma medlemsstaters framsteg att nå direktivets mål. Det kan sannolikt innebära skarpare krav och åtgärder efter sex år. Därför är Svenskt Näringsliv måna om att direktivet utformas så bra som möjligt från början och med en kontext som passar Sverige.

Svenskt Näringsliv vill framföra följande övergripande synpunkter:

  • Risk för en icke-försämringsprincip då ett ouppfyllt kriterium leder till att marken klassas som dålig

  • Bevara subsidiaritetsprincipen och begränsa användningen av delegerade akter

  • Samhällsbyggandet riskerar äventyras om inte avgränsningar sker

  • Hänsyn måste tas till naturligt höga bakgrundshalter

  • Århuskonventionen är tillräcklig gällande miljöorganisationers talerätt

  • Otydlighet gällande sanktioner mot fysisk och juridisk person

  • Respektera markanvändningens alla hållbarhetsaspekter och större fokus bör finnas på kunskapshöjning om markhälsa

Hållbar utveckling genom Agenda 2030