Remittering av Kommissionens förslag till ändring av EU:s klimatlag och EU:s klimatmål för 2040 (COM (2025) 524)
Svenskt Näringsliv står bakom Parisavtalets målsättningar och EU:s nettonollmål för utsläpp av växthusgaser till 2050. Svenskt Näringsliv ser det också som ett styrkebesked att EU håller fast vid en hög ambition för klimatpolitiken med förslaget till ytterligare ett etappmål på vägen mot klimatneutralitet i mitten av århundradet. Den exakta målnivån för EU:s klimatmål 2040 bör antas i linje med klimatvetenskapen och det svenska näringslivet är beredda fortsätta driva på omställningsarbetet mot det mål som sätts. Fortsatt förutsägbarhet med ett ambitiöst mål är viktigt för EU:s konkurrenskraft i en värld som ställer om samt för näringslivets långsiktiga arbete med utsläppsminskningar. För att säkerställa stärkt konkurrenskraft och tillväxt är det avgörande att uppsatta klimatmål efterföljs av kostnadseffektiva styrmedel och möjliggörande politik.
Idealiskt skulle målsättningarna under Parisavtalet bäst uppnås genom internationellt bindande avtal och ett globalt pris för CO2. Då denna typ av globala lösning inte kan väntas inom överskådlig framtid, bör unionens klimatåtgärder anpassas till aktuella förutsättningar och möjligheter. En av dessa är Parisavtalets artikel 6 som syftar till att operationalisera kostnadseffektiva internationella klimatsamarbeten. Sådana samarbeten har potential att bidra till kostnadseffektiv uppfyllelse av klimatmål, samtidigt som klimatomställning i utvecklingsländer kan stöttas, teknik och kunskap kan spridas och privata investeringar i klimatåtgärder kan främjas. Svenskt Näringsliv välkomnade därför att det i samband med COP29 nåddes en överenskommelse gällande regelboken för artikel 6-samarbeten.
EU-kommissionen föreslog i juli 2025 att unionens 2040-mål, likt i konstruktionen av Sveriges klimatmål, bör kunna godkänna en begränsad mängd klimatsamarbeten under artikel 6 i Parisavtalet som ett sätt att uppnå målet. Svenska och europeiska företag ligger långt fram i utveckling och implementering av klimatneutrala och koldioxidsnåla teknologier och produktionsprocesser, vilka har potential att bidra till utsläppsminskningar såväl i Sverige och EU som utanför våra gränser. Det finns samtidigt flertalet komplicerade frågeställningar gällande hur artikel 6-samarbeten praktiskt ska kunna fasas in i unionens klimatmålsstruktur, men också kring hur väl dess användande leder till reella utsläppsminskningar. Svenskt Näringsliv ser ett stort behov av att EU-institutionerna reflekterar över för- och nackdelar med effekterna av användning av artikel 6-samarbeten. Svenskt Näringsliv lyfter i remissyttranden en rad olika aspekter som bör beaktas i en sådan reflektionsprocess.