Svenskt Näringslivs inspel till regeringens klimatpolitiska handlingsplan 2023

Svenskt Näringsliv står bakom Parisavtalets 1,5-gradersmål och såväl de svenska som europeiska klimatmålen om klimatneutralitet till 2045 respektive 2050. Svenska företag är idag ledande i arbetet mot fossilfrihet men behöver rätt förutsättningar för att lyckas accelerera arbetet. Den klimatpolitiska handlingsplanen måste styra mot att klimatmålen nås samtidigt som företagen ges möjlighet att bedriva konkurrenskraftig verksamhet, som genom export kan sänka utsläppen globalt. För att möjliggöra detta bör handlingsplanen bygga på följande principer; Styrmedel och åtgärder ska vara långsiktiga, kostnadseffektiva och teknikneutrala, de bör idealt implementeras globalt eller på EU nivå, ha ett holistiskt perspektiv och syfta till att sänka utsläppen globalt och nationellt. Svenskt Näringslivs huvudsakliga medskick till utformningen av den klimatpolitiska handlingsplanen är följande:

• För att möjliggöra klimatomställningen behöver näringslivet en långsiktig energipolitik som skapar ett gott investeringsklimat för såväl användare som producenter. Politiken måste möjliggöra en snabb utbyggnad av såväl fossilfri elproduktion som nätinfrastruktur och skapa förutsättningar för ett leveranssäkert och konkurrenskraftigt elsystem, bland annat genom åtgärder som ökar acceptansen för utbyggnaden.

• För att Sverige ska kunna vara världsledande inom hållbar utveckling behövs tydliga styrmedel och en effektivisering av tillståndsprövningen. Detta kan åstadkommas genom att bland annat göra det enklare att ändra i befintliga verksamheter, överföra mer av lagstiftningen till en effektiviserad tillsyn och begränsa antalet myndigheter som deltar i processen. På så sätt kan Sverige få en miljölagstiftning som balanserar högt miljöskydd med hållbar utveckling.

• Cirkulär ekonomi är en förutsättning för att vi ska kunna nå våra miljö- och klimatmål. En väl fungerande cirkulär ekonomi skapas av goda marknadsförutsättningar och nya affärsmodeller. Alltifrån avfallslagstiftning till skattelagstiftning, civilrätt och redovisningsrekommendationer behöver ses över.

• Det finns potential att minska utsläppen från transportsektorn genom att satsa på elektrifiering av transporter, åtgärda den växande underhållsskulden och att öka transporteffektiviteten på både väg som järnväg.

• Regeringen behöver säkerställa att brist på personalresurser inte blir en flaskhals i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Det krävs satsningar på att yrkes- och akademiska utbildningar bättre ska möta näringslivets behov av kompetens, tillsammans med en strategi för att locka internationella talanger och stärkta möjligheter att vidareutbilda sig senare i livet. För att möta klimatomställningen behöver forskning också i högre grad resultera i marknadsmässiga lösningar, samtidigt som bättre förutsättningar att skala upp teknik införs.