Välkommen förändring av EU:s utsläppsrätter

Fundamenten för EU:s utsläpphandelssystem ligger fast. Det står klart när EU-kommissionens förslag för EU:s utsläpphandelssystem presenterades, skriver experten Stefan Kvarfordt. Negativt är dock att utfasningstakten för fri tilldelning av utsläppsrätter görs mindre ambitiös.

Ett batteri av ändringar och justeringar av EU:s utsläpphandelssystem presenterades på fredagen den 17 juli. Många av ändringarna har kunnat utläsas från EU-kommissionens uttalanden under våren och försommaren. Under första halvan av detta år har debatten bitvis varit tuff i Europa med uttalanden från stats- och regeringschefer om att systemet behöver pausas eller sättas i viloläge.

När förslaget nu kommit så står det dock klart att fundamenten för EU:s utsläpphandelssystem ligger fast. Kommissionen föreslår en fortsatt ambitiös och tuff utfasningsbana för nyutgivning av utsläppsrätter, en fortsatt utfasning av fri tilldelning till internationellt konkurrensutsatt industri – om än med än lägre takt en tidigare – och en marknadsstabilitetsreserv som med en lägre indragningstakt på 12 procent i stället för 24 procent, vilket innebär att fler utsläppsrätter stannar kvar på marknaden under längre tid. Svenskt Näringsliv välkomnar detta och att diskussionen nu kan handla mer om sakfrågor i stället för bitvis överdrivna politiska förhandlingsutspel.

Svenskt Näringsliv välkomnar därför EU-kommissionens ambition med förslaget om bana för nyutgivning av utsläppsrätter (den linjära reduktionsfaktorn, LRF) är i linje med EU:s klimatmål för 2040 om nettoutsläppsminskning på 90 procent. Svenskt Näringslivs anser likt EU-kommissionen att takten för nyutgivning av utsläppsrätter måste anpassas till gällande europeiska klimatmål. Det är den europeiska klimatlagens lagstadgade klimatmål som ska bestämma takten i europeiska styrmedel och inte tvärtom. Det är samtidigt även rimligt att alla sektorer i ekonomin bidrar till att klimatmålen uppnås och att en alltför hög börda ej faller på konkurrensutsatt industri. Hur ETS-förslaget ska förhålla sig till målsättningar för utsläppsminskningar för ex. vägtransporter, byggnader och jordbruk (ESR-mål) eller kolinlagring i skog och mark (LULUCF-mål) är dock inte helt tydligt, och förslag på dessa områden väntas senare i höst. Detta är en brist och gör EU-kommissionens helhetsbild av hur klimatramverket bör hänga ihop efter 2030 otydligare.

Svenskt Näringsliv motsätter sig att utfasningstakten för fri tilldelning görs mindre ambitiös, det vill säga att fri tilldelning enligt revideringen ska vara utfasat till 2037 istället för 2034 som tidigare, det är inte bra att kommissionen på detta område ändrar i de förutsättningar som EU-institutionerna fastställde endast för några få år sedan. Det är viktigt att komma ihåg att detta får påverkan på infasningstakten för CBAM. Från Svenskt Näringslivs perspektiv är det viktigt att inte infasningstakten för CBAM bromsas för mycket. En stor brist i kommissionens förslag är att det inte föreslås en adekvat lösning på frågan om konkurrens på lika villkor vid export till 3:e land. I och med att europeisk industri åläggs att betala ETS eller CBAM-kostnader medan konkurrenterna på exportmarknaden utanför EU inte gör det är exportfrågan en viktigare fråga för att stärka konkurrenskraften för europeiska industri än frågan om att bromsa utfasning av fri tilldelning.

Svenskt Näringsliv välkomnar beskedet om att större andel av ETS-intäkterna bör fördelas tillbaka till industrins klimatinvesteringar, snarare än till andra ändamål. Samtidigt behöver villkoren kopplade till investeringar i Europa analyseras ytterligare. Om avsaknad av industriinvesteringar i Europa beror på brist i t.ex. elförsörjning är det denna typ av möjliggörande faktorer som behöver komma på plats, inte nya krav och villkor på industrin för att de ska få del av fri tilldelning av utsläppsrätter.

Det finns flera andra delar av dagens förslag från kommissionen där Svenskt Näringsliv avser återkomma med ytterligare kommentarer när vi analyserat förslagen i sin helhet.