Näringslivet måste bli bättre på att hantera klimatrisker i värdekedjan

Klimatrelaterade störningar, såsom översvämningar, kan ske var som helst i företagens värdekedjor. Men att hantera risker utanför landets gränser är komplext och kommer kräva såväl innovation som samverkan mellan företag och det offentliga. Svenskt Näringsliv arrangerade nyligen ett möte för att diskutera och belysa utmaningarna.

Klimatförändringarna påverkar redan i dag företagens verksamheter, transporter och tillgång till viktiga råvaror. I takt med att svenska företag ska genomgå en omfattande klimatomställning ökar också beroendet av kritiska mineraler och insatsvaror som krävs för att möjliggöra den gröna och digitala utvecklingen. Samtidigt väntas efterfrågan inom EU öka kraftigt de kommande åren – till exempel beräknas behovet av litium öka tolvfaldigt, nickel tiofaldigt och kobolt sexfaldigt till 2030.

Den dramatiskt ökande efterfrågan sker i en situation där tillgången till många kritiska råvaror är starkt koncentrerad till ett fåtal länder. Chile står exempelvis för nästan 80 procent av EU:s litiumimport, Brasilien för över 90 procent av niobium och Turkiet för 99 procent av all import av borater. Mest uppmärksammat är att Kina står för över 90 procent av importen av bearbetade sällsynta jordartsmetaller. Denna sårbarhet gör företag mer exponerade för både klimatrelaterade störningar och geopolitiska risker.

För Sverige, vars konkurrenskraft till stor del vilar på internationell handel och tillgång till kritiska insatsvaror från andra marknader, innebär detta en växande utmaning. För att möta utvecklingen behöver företag inte bara bidra till minskad global uppvärmning genom att minska sina egna utsläpp – utan också stärka sin motståndskraft mot den klimatpåverkan och de klimatrisker som redan finns. Det handlar om att identifiera och hantera risker, ofta som ligger utanför landets gränser, men som ändå har stor betydelse för affären.

Under våren genomfördes en undersökning i Svenskt Näringslivs företagspanel som visade att 37 procent av de 277 svarande företagen med värdekedjor utanför landets gränser genomför analyser över säkerhetspolitiska risker medan 32 procent gör riskbedömningar för klimatrelaterade risker såsom torka, översvämning och stigande havsnivåer. De flesta kommer dock bara en nivå ner, till sina direkta leverantörer. Bara drygt en fjärdedel försöker sig på att nå hela värdekedjan.

Mot den bakgrunden arrangerade Svenskt Näringsliv tillsammans med Stockholm Environment Institute (SEI) nyligen en workshop på temat ”Stärka företags hantering av klimatrisker i värdekedjan”. Syftet var att djupdyka i utmaningar och möjligheter som företag ställs inför när de ska göra kliamatriskanalyser utanför Sveriges gränser.

Diskussionerna visade tydligt att frågan seglat upp som allt mer prioriterad på agendan – inte minst till följd av nya regelverk som CSRD och CSDDD, men också till följd av de senaste årens geopolitiska osäkerheter och händelser. Företagen såg i ökad utsträckning värdet i ett mer systematiskt angreppssätt för att identifiera och hantera risker i värdekedjan, men också de stora administrativa och kostnadskrävande utmaningar som följer med omfattande datakrav och behovet av spårbarhet.

Samtidigt framkom att lagstiftning i sig sällan är tillräckligt träffsäker. Marknadsdrivna initiativ, kundkrav och investerartryck upplevs ofta som mer effektiva. För att lyckas krävs därför en kombination av politiska och legala styrmedel, innovation och ökad samverkan – både mellan företag och mellan offentlig och privat sektor.

Samverkan behöver också ske över landsgränser. Ett enskilt bolag har sällan har rådighet över annat än sina egna anläggningar i sitt eget land. För att skydda värdekedjan från extremväderhändelser som exempelvis översvämning, behöver såväl omkringliggande infrastruktur som de anställdas möjligheter att ta sig till arbetet stärkas.

Ett återkommande tema under samtalet var svårigheten att dels få tillgång till relevant data, dels hantera den på ett sätt som både möjliggör transparens och skyddar affärskritisk information. Här finns ett tydligt behov av gemensamma arbetssätt och plattformar som kan underlätta informationsdelning utan att äventyra företagens konkurrenskraft. Det kan finnas en roll för det offentliga att gå in här, då underinvesteringar i hanterandet av dessa risker kan ses som ett marknadsmisslyckande.

Svenskt Näringsliv ser det som avgörande att näringslivets perspektiv får genomslag när nya ramverk och metoder utvecklas. Klimatrisker i värdekedjor är en komplex men central fråga för svensk konkurrenskraft – och arbetet med att bygga motståndskraft behöver ske i nära samarbete mellan företag, forskare och beslutsfattare.

Globalt sett är arbetet med att hantera klimatrisker i värdekedjor bara i början av sin utveckling. Men det är också nu grunden läggs för framtidens konkurrenskraft. För Svenskt Näringsliv är det viktigt att följa frågan nära och fortsätta driva på för praktiska och effektiva lösningar som gör det möjligt för svenska företag att stå starka – även i en värld med växande klimatrisker.