EU måste prioritera rätt infrastruktur för tillväxt
När EU förhandlar om framtida infrastrukturmedel behöver geografiska förutsättningar och Europas behov av tillväxtreformer få större genomslag, skriver Nils Paul, infrastrukturexpert.
Sedan ett par månader pågår intensiva förhandlingar om Fonden för ett sammanlänkat Europa (Connecting Europe Facility, CEF) för perioden 2028–2034. CEF är ett centralt finansieringsinstrument för infrastrukturprojekt inom EU och för färdigställandet av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Vilka projekt som kan kvalificera för framtida ansökningsomgångar regleras i den så kallade CEF-förordningen.
Att fonden i högre grad inriktas på beredskap och militär mobilitet är en följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget.
I Europeiska kommissionens förslag till ny förordning, som presenterades 2025, föreslås att CEF ska stödja investeringar i infrastruktur med särskilt fokus på gränsöverskridande projekt, militär mobilitet och förnybar energi. Att fonden i högre grad inriktas på beredskap och militär mobilitet är en följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget. Under senhösten presenterade kommissionen även ett förslag om förbättrad militär mobilitet i syfte att underlätta gränsövergångar och förenkla tillståndsprocesser för transporter av trupper och materiel inom EU.
Svenskt Näringsliv välkomnar att förslaget till ny CEF-förordning tydliggör behovet av att utveckla infrastrukturen för att stärka EU:s konkurrenskraft och skapa bättre förutsättningar för klimatomställningen. Inriktningen ligger även i linje med slutsatserna i rapporten The Future of European Competitiveness – A Competitiveness Strategy for Europe (”Draghi-rapporten”), som betonar vikten av investeringar samt en mer samordnad industri- och infrastrukturpolitik för ökad tillväxt.
Utöver finansiering från EU:s långtidsbudget bör även alternativa finansieringsformer prövas.
En alltför snäv tolkning av begreppet gränsöverskridande projekt riskerar att utesluta relevanta infrastrukturinvesteringar i Sverige.
För Svenskt Näringsliv är det viktigt att CEF inte begränsas till enbart gränsöverskridande projekt mellan två medlemsstater, utan även möjliggör finansiering av åtgärder med stort europeiskt mervärde inom enskilda medlemsstater. Det kan exempelvis handla om väg- eller järnvägssträckor som används för internationella transporter över nationsgränser. En alltför snäv tolkning av begreppet gränsöverskridande projekt riskerar annars att utesluta relevanta infrastrukturinvesteringar i Sverige.
Svenskt Näringsliv välkomnar även att kommissionens förslag tydligt öppnar för deltagande av tredjeland, något som även regeringen har framhållit som viktigt.
EU står inför betydande geopolitiska och ekonomiska utmaningar. Reformer för ökad tillväxt, däribland investeringar i infrastruktur som stärker kapaciteten och åtgärdar flaskhalsar, är därför fortsatt prioriterade.
