Vecka 22: Åtgärder för att stötta hushåll och företag och stark rubel sänker Ryssland

Åtgärder för att stötta hushåll och företag i en prövande tid

Kriget i Mellanöstern har lett till snabba prisökningar på bland annat olja. För att möta konsekvenserna av ökade energipriser föreslår regeringen åtgärder på totalt 17,3 miljarder kronor i en extra ändringsbudget som beslutades den 28 maj. Regeringen bedömer att tillgången till bensin och diesel i Sverige är stabil, både i nuläget och på längre sikt. Sverige och Norden har egen raffinaderikapacitet och använder till stor del olja från Nordsjön. Det minskar beroendet av leveranser från Mellanöstern. Den största risken för Sverige är därmed inte brist på drivmedel, utan högre priser. Regeringen har därför lämnat en extra ändringsbudget till riksdagen med förslag på följande åtgärder:

• Ytterligare tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och ytterligare medel till elstöd

• Halverad kostnad för pendlare

• Stöd till jordbruk och fiske

• Stöd till luftfarten

Vi vill inte ha kriminella personer som leverantörer

Regelverket för offentlig upphandling fångar inte i tillräcklig grad upp verkliga huvudmän eller personer bakom bolagsstrukturer, skriver debattörer från Adda och Svenskt Näringsliv. Oseriösa och ibland direkt kriminella aktörer tilldelas offentliga kontrakt. Så är det. Det sker inte för att regelverket saknar ambition, utan för att det i praktiken är för svagt och fragmenterat och alltför lätt att kringgå. Fem reformer måste prioriteras:

1. Skärpta uteslutningsgrunder. Upphandlingsregelverket måste omfatta verkliga huvudmän och personer med faktisk kontroll, inte enbart aktiebolaget. När de begår upprepade överträdelser av skatte-, arbetsmiljö- eller miljölagstiftning ska det kunna leda till uteslutning. Vi vill inte heller ha kriminella personer som leverantörer till offentlig sektor.

2. Bättre verktyg mot osunda anbud. Det bör bli möjligt för upphandlande myndigheter att införa lägstanivåer för anbud i arbetsintensiva sektorer, för att motverka social dumpning och oseriösa aktörer.

3. Premiera seriösa leverantörer. Upphandlande myndigheter måste i större utsträckning kunna ta hänsyn till kvaliteten i tidigare leveranser. Ett system för leverantörsbedömning, baserat på faktisk kontraktsuppföljning, skulle göra det möjligt att premiera leverantörer som levererar god kvalitet och följer regelverket över tid. Ett sådant system förutsätter dock förändringar i EU:s upphandlingsregelverk, som i dag begränsar möjligheten att väga in historisk prestation på ett strukturerat och rättssäkert sätt.

4. Övergång till verifierbara data – inte självdeklarationer. EU bör möjliggöra användning av digitala identitetslösningar och verifierbara uppgifter, så att kontroll kan ske automatiserat och tillförlitligt, inte baserat på formulär som leverantören fyller i.

5. Full spårbarhet i offentliga inköp. Inför ett system baserat på faktiska transaktioner, med ett gemensamt europeiskt upphandlings-id som följer affären från annonsering till betalning. Vi välkomnar regeringens uppdrag till Statskontoret om en nationell upphandlingsdatabas och en analysfunktion för inköps- och upphandlingsdata och hoppas detta blir verklighet.

Läs hela artikeln: ”Upphandlingsregelverket måste omfatta verkliga huvudmän” - (Dagens Samhälle)

Nato utser LEAD till svensk accelerator inom DIANA

Nato har utsett inkubatorn LEAD i Östergötland till accelerator inom DIANA, Defence Innovation Accelerator for the North Atlantic. Det innebär att Sverige får en egen nod i Natos arbete för att snabbare utveckla ny teknik som kan användas för både civila och militära behov. LEAD är baserat i Linköping och Norrköping och verkar i ett av Sveriges starkaste teknik- och försvarsindustriella kluster. Acceleratorn bedöms kunna ta emot upp till 10 Nato-bolag årligen och kommer att ge deltagande företag tillgång till affärscoaching, testmiljöer, akademisk expertis, försvarsindustri och relevanta myndighetskontakter.

Sverige stärker stödet till Ukraina genom ny lånegaranti till Världsbanken

Regeringen har beslutat att ställa ut en andra garanti till Världsbanken som möjliggör ett lån till Ukraina på ca 2,5 miljarder kr. Lånet ska bland annat användas för att täcka grundläggande offentliga utgifter i den ukrainska statsbudgeten till följd av Rysslands fullskaliga invasion. Beslutet genomför det bemyndigande som riksdagen tidigare i år gav regeringen att under 2026 ingå garantiavtal. Sverige garanterar därmed ett lån på 236 miljoner euro (ca. 2,5 miljarder kronor).

Robust energisystem genom innovationskluster

Energimyndigheten har gått ut med en utlysning om att bidra till att etablera sektorsövergripande innovationskluster. Klustren skapar förutsättningar för energianvändare att samarbeta med forsknings- och teknikaktörer för att identifiera behov och ta fram relevanta lösningar. Fokus ligger på att stärka energisystemets motståndskraft och resiliens mot störningar, som tekniska haverier, extrema väderhändelser, klimatförändringar, naturkatastrofer och antagonistiska hot. I denna utlysning finns det cirka 15 miljoner kronor tillgängliga för de projektparter som söker stöd. Utlysningen är öppen för att bilda och driva innovationskluster med visst stöd för etablering. Utlysningen riktar sig till alla aktörer som kan koordinera innovationsklusterverksamhet i enlighet med utlysningens inriktning. Det kan till exempel vara:

• företag

• offentlig sektor

• branschorganisationer

• akademi och institut

• stiftelser med koppling till de angivna områdena

• övriga relevanta aktörer.

• Innovationsklustrets koordinator (klusterorganisationen) ska vara en svensk juridisk person med säte i Sverige och ha i uppdrag att koordinera och leda innovationsklustret.

Läs hela utlysningen: Robust energisystem genom innovationskluster

Sverige rustar – men livsmedelsberedskapen är fortfarande farligt sårbar

Låg lönsamhet, eftersatt infrastruktur, otydlig ansvarsfördelning, avsaknad av beredskapsavtal och osäkra handelsvägar hotar Sveriges förmåga att försörja befolkningen med mat vid kris och krig. Det visar en ny beredskapsrapport från Livsmedelsföretagen som också konstaterar att produktionen av svenska livsmedel minskar i en tid när produktionen måste öka för att stärka beredskapen.Rapporten pekar också på att svensk livsmedelsproduktion pressas hårt av låg lönsamhet efter flera år av kraftiga kostnadsökningar, inflation och minskad köpkraft. Många företag har tvingats prioritera överlevnad framför investeringar i beredskap och konkurrenskraft. Den låga investeringsgraden bekräftas av Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q1 2026, där det framgår att nettoinvesteringarna i livsmedelsindustrin ligger på omkring 0,7 procent av omsättningen, jämfört med genomsnittet för svensk tillverkningsindustri på 6,5 procent.

Läs hela rapporten: Hur stark är Sveriges livsmedelsberedskap?

Stark rubel ett sänke för Ryssland: Dödar exporten

Rubeln har rusat under våren och stärkts omkring 20 procent mot både dollarn och euron sedan mitten av mars. Det börjar bli ett allvarligt problem för den ryska ekonomin, skriver Financial Times. Anledningen är att valutarallyt gör rysk export mindre attraktiv. – Rysslands ekonomi är exportorienterad. Så en kraftig förstärkning av den nationella valutan gör mer skada än nytta, säger den Moskva-baserade analytikern Alexander Potavin. Alexander Sjokhin, ordförande för Rysslands största företagslobbygrupp, är inne på samma spår. – Rubeln blir starkare och det dödar vår export, säger han i rysk radio. Bland förklaringarna till att den ryska valutan handlas på den starkaste nivån på över tre år är finns landets höga styrränta och handelsöverskott, skriver tidningen.