Vecka 35: Utländska investeringar till Sverige och cyberattacker ökar

Sverige tar tredje plats i Europa för utländska investeringar

De internationella direktinvesteringarna ökade globalt med 6 procent 2025 jämfört med året innan. Business Swedens senaste analys visar att Sverige följde en stark uppgång i den europeiska investeringskonjunkturen och ökade med 37 procent till 287 miljarder kronor. Det är den högsta noteringen sedan rekordåret 2022.Business Swedens årliga kartläggning av internationella direktinvesteringar (Foreign Direct Investment, FDI) som presenteras den 20 augusti visar att Sverige avancerar till tredje plats bland Europas främsta mottagarländer, från en fjärde plats 2024. Nivån på de utländska direktinvesteringarna i Sverige under fjolåret – 287 miljarder kronor – är den högsta sedan rekordåret 2022 och ligger betydligt över genomsnittet för det senaste decenniet. Sverige stärker därmed sin position i den globala konkurrensen om kapital, etableringar och framtidsinvesteringar. De globala direktinvesteringarna (FDI) ökade med 6 procent under 2025 till 1 624 miljarder dollar, trots fortsatt geopolitisk osäkerhet och växande protektionistiska tendenser.

Europa stod för den starkaste utvecklingen med en ökning på 38 procent medan investeringarna i både Asien och Nordamerika minskade marginellt. Omkring 65 procent av de utländska tillgångarna finns i tjänstesektorn, främst inom finans och försäkring, handel och logistik samt fastigheter. Tillverkningsindustrin står för 35 procent av tillgångarna, med särskilt starka investeringar inom kemi och läkemedel samt fordonsindustrin. Läs hela analysen här: Sverige tar tredje plats i Europa för utländska investeringar

Cyberattack kan kosta människoliv i Sverige

Svensk samhällskritisk infrastruktur står inför en alltmer komplex och aggressiv hotbild. Attackerna blir fler, mer sofistikerade och förbereder för skarpa lägen. Samtidigt råder en oroande naivitet bland svenska ledare, där mer än varannan anser att cybersäkerhet är någon annans ansvar. Cyberhotet mot Sverige utvecklas i snabb och kraftig takt. En rapport från säkerhetsföretaget DNV Cyber om status för cybersäkerheten inom svensk kritisk infrastruktur, det vill säga allt ifrån energi och vatten till transporter, hälsovård och nationellt försvar, visar att två av tre chefer inom dessa områden märkt av en ökning av attacker under de senaste åren. Hälften uppger att deras sektor hanterar konstanta lågnivåattacker från främmande makt.

Kartläggningen sker på flera plan, från misstänkt fysisk bevakning och ungdomar som rekryteras via Telegram för att fotografera skyddsobjekt, till AI-drivna intrångsförsök. Med hjälp av AI har tiden som det tar för hackare att gå från upptäckt sårbarhet till attack rasat från 63 dagar till bara 5, enligt rapporten. Under 2025 registrerades 60 allvarliga cyberincidenter mot svensk kritisk infrastruktur. Men siffran är bara toppen av ett isberg. Mörkertalet är stort. Även om anmälningsplikt råder vill organisationer sällan blotta lyckade intrång, ibland av hänsyn till rikets bästa.

Läs hela artikeln

Sverige stödjer Ukrainas försvar med ytterligare 270 miljoner kronor

Sverige bidrar med ytterligare cirka 270 miljoner kronor till flera multilaterala fonder och initiativ i syfte att stödja Ukraina. Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att betala ut ekonomiska donationer till en rad olika fonder och initiativ, till ett totalt värde av drygt 270 miljoner kronor i syfte att stödja Ukraina med framför allt luftförsvar. Donationerna inkluderar ett ytterligare bidrag med 14 miljoner dollar, cirka 133 miljoner kronor, till det multilaterala initiativet Prioritised Ukraine Requirements List (PURL). Det är ett amerikanskt initiativ som administreras av Nato. Genom PURL tillgängliggör USA prioriterad amerikansk försvarsmateriel till Ukraina, i stödpaket som finansieras av allierade och partnerländer. Paketen inkluderar bland annat avancerade luftförsvarssystem och ammunition, som är avgörande för Ukrainas förmåga att försvara sig mot pågående angrepp. Detta är den femte gången som Sverige bidrar inom ramen för PURL. Med det nya bidraget uppgår Sveriges totala stöd till PURL till 552 miljoner dollar.

Amerikanska domstolen: Olagligt att utesluta Anthropic

Det är olagligt att Pentagon utesluter AI-bolaget Anthropic, enligt avgörande i amerikansk domstol, återger TT. Tidigare i år slöt amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon avtal med sju AI-bolag om militär användning av deras teknik. Men bolaget Anthropic ratades efter att det haft en konflikt med försvarsdepartementet angående hur stor tillgång Pentagon skulle få till deras teknik. Något som fick försvarsdepartementet att klassa Anthropic som en riskabel leverantör. Nu dömer en federal domare att Pentagons uteslutning av Anthropic är olaglig. ”Den tomma hänvisningen till nationell säkerhet är inte ett carte blanche för att straffa och hämnas på regeringens kritiker”, skriver domare Rita Lin i domen.

Cyberattacker mot svenska verksamheter ökar mest i Norden

IT-säkerhetsföretaget Check Point Softwares senaste rapport visar att svenska verksamheter utsattes för i genomsnitt 2352 cyberattacker i veckan under juli. Det är en ökning med 36 procent jämfört med samma period förra året, den högsta i Norden och den näst högsta i Europa efter Tyskland. I Sverige är den offentliga sektorn fortsatt mest utsatt, följt av finanssektorn samt hälso- och sjukvården. Utvecklingen i Sverige är betydligt kraftigare än globalt. Globalt ökade antalet attacker med 16 procent jämfört med juli förra året, till i genomsnitt 2336 attacker per organisation och vecka. Även Europa visar en tydlig ökning på 18 procent. Samtidigt ökar ransomware kraftigt. Under juli registrerades globalt 964 offer för ransomware, en ökning med 87 procent jämfört med juli 2025 och 49 procent jämfört med juni. Det innebär ett tydligt trendbrott efter årets första sex månader, då det månatliga genomsnittet låg på omkring 672 rapporterade offer.

Europa stod för 28 procent av de rapporterade fallen. Generativ AI innebär också nya säkerhetsrisker när allt fler verktyg används i verksamheter. I genomsnitt använde organisationer åtta olika AI-verktyg under juli och var 36:e AI-prompt som skickades från företagsnätverk bedömdes innebära hög risk för att känsliga uppgifter skulle exponeras. Totalt innehöll 22 procent av instruktionerna potentiellt känslig information. Personuppgifter var den vanligaste typen av känslig information, följt av finansiella uppgifter samt information om nätverk och IT-infrastruktur.

Flytande drivmedel till Försvarsmakten och NATO

Drivkraft Sverige lanserar nu ett faktablad om de flytande drivmedel och bränslen som används för markfordon, sjöfart och luftfart inom Försvarsmakten och Nato. Faktabladet beskriver vilka standarder och krav som gäller, hur Natos enhetsbränsle fungerar samt vilken roll biodrivmedel som HVO, FAME och hållbart flygbränsle (SAF) kan spela.

Läs faktabladet.

Rusning till växande yrket – 97 procent får jobb efter utbildningen

Nu ökar antalet beredskapssamordnare över hela landet, skriver Arbetsvärlden. Enligt Myndigheten för yrkeshögskolan får 97 procent av dem som läst en YH-utbildning till säkerhets- och beredskapssamordnare jobb efter examen. Nu har de beslutat att öka antalet utbildningar för att möta den ökande efterfrågan. – Det försämrade säkerhetsläget gör att behovet av säkerhetskompetens ökar i hela samhället. Frågor som tidigare hanterades av några få specialister är idag en strategisk fråga för nästan alla organisationer, enligt Johan Lindahl, pressansvarig på MYH.

Läs hela artikeln.

Kinesiskt rederi startar containertrafik längs ”Polarsidenvägen”

Den 15 augusti lämnade ett containerfartyg Ningbo i Kina med kurs mot Felixstowe i Storbritannien – en resa via den Norra sjövägen genom ryska Arktis. Det kinesiska rederiet bakom resan, Sea Legend, har schemalagt åtta sådana avgångar fram till oktober, då isförhållandena försvårar sjöfarten. Potentialen för sjöfart genom Arktis ökar i takt med isavsmältningen. Transport av rysk olja och gas längs den Norra sjövägen har pågått sedan 2010-talet. Reguljär containertrafik med anlöp i flera hamnar i Kina och Europa är dock en ny utveckling, även om Sea Legend genomförde en provresa redan förra året. För Kina är sjöfart i Arktis en del av projektet ”Polarsidenvägen”, som syftar till att utveckla alternativ till rutten via Malackasundet, vilken anses sårbar för blockader och andra störningar. Andra asiatiska länder, däribland Sydkorea, visar också intresse för containertrafik i Arktis, men kinesiska rederier har tagit täten. Containerfrakt genom Arktis lär öka, men kommer troligtvis inte att komma i närheten av de etablerade rutterna i trafikvolym. År 2025 genomfördes 103 passager via den Norra sjövägen, jämfört med 12 758 genom Suezkanalen och över 100 000 genom Malackasundet. Containertrafiken är ett exempel på det fördjupade rysk-kinesiska samarbetet i Arktis de senaste åren, och det finns i Europa också en oro för trafikens påverkan på känsliga ekosystem.