Vecka 36: Ökad bygg- och reparationsberedskap och Kina skärper kontrollen av utgående investeringar

Regeringen förbereder återupprättandet av Sveriges bygg- och reparationsberedskap

Förmågan att snabbt kunna reparera och återställa samhällsviktig infrastruktur vid angrepp och sabotage är centralt för ett fungerande totalförsvar. Regeringen ger nu Myndigheten för civilt försvar (MCF) i uppdrag att påbörja återupprättandet av en modern och nationell byggnads- och reparationsberedskap.

Syftet med uppdraget är att stärka totalförsvarets samlade förmåga att röja, reparera och återställa samhällsviktig infrastruktur vid höjd beredskap och ytterst krig. MCF ska tillsammans med andra berörda myndigheter identifiera befintliga nationella resurser inom byggnads- och reparationsberedskap som behöver samordnas, och behovet av ytterligare resurser. MCF ska också tillsammans med berörda myndigheter utveckla en tydlig ansvarsfördelning inom byggnads- och reparationsberedskapen, och analysera behov av ändringar i bland annat myndighetsinstruktioner. Som en del av uppdraget ska MCF även utveckla en grundläggande förmåga att samordna och inrikta byggnads- och reparationsberedskapen på nationell nivå samt stödja myndigheter med geografiskt områdesansvar att samordna byggnads- och reparationsberedskapen på lokal och regional nivå, stödja berörda myndigheter i arbetet med att bygga upp sin beredskap, med stöd av berörda aktörer ta fram beslutsunderlag för prioriteringar vid bristsituationer.

MCF ska senast den 1 mars 2027 lämna en delredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). Delredovisningen ska innehålla förslag på hur arbetet med byggnads- och reparationsberedskapen kan skalas upp utifrån olika ambitionsnivåer, förslag på hur alternativen kan finansieras, och en bedömning om det lämpligaste alternativet utifrån bland annat samhällsekonomisk effektivitet. MCF ska senast den 30 april 2027 lämna en slutredovisning av uppdraget.

Fler registerkontroller när totalförsvaret byggs ut

Antalet registerkontroller hos Säkerhetspolisen ökar i takt med återutbyggnaden av totalförsvaret, skriver Aktuell Säkerhet. Samtidigt ligger den genomsnittliga handläggningstiden kvar på omkring tio dagar. Säpo bedömer att myndigheten kan hantera den fortsatta ökningen utan längre handläggningstider – så länge antalet ansökningar fortsätter öka i samma takt som under de senaste fem åren.Enligt Säpo är en viktig förklaring till ökningen att totalförsvaret byggs ut, vilket innebär att fler personer behöver säkerhetsprövas och registerkontrolleras. Myndigheten ser samtidigt utmaningar i själva säkerhetsprövningarna. Flera statliga utredningar har de senaste åren pekat på variationer i hur arbetsgivare genomför säkerhetsprövningar och på svårigheter att avgöra vilka uppgifter som bör ingå. Säpo menar att registerkontrollen skulle kunna fånga upp fler möjliga sårbarheter om myndigheten fick tillgång till fler uppgifter.

Myndigheten har också pekat på avsaknaden av krav på att negativa säkerhetsprövningsbeslut ska anmälas till Säpo samt att make eller sambo i dag inte registerkontrolleras vid placering i säkerhetsklass 3. Det försämrade säkerhetsläget ställer dessutom högre krav på den löpande prövningen av personer som arbetar i säkerhetskänslig verksamhet. Samtidigt varnar Säpo för att arbetsgivare lägger för stor vikt vid själva registerkontrollen. Det handlar om att arbetsgivaren inte gör en samlad bedömning på ett allsidigt underlag, utan i för stor utsträckning baserar sin säkerhetsprövning på registerkontrollen.

Läs hela artikeln.

Meddelande om handlingsplan för cybersäkerhet och artificiell intelligens

Faktapromemoria gällande meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om handlingsplan för cybersäkerhet och artificiell intelligens. Handlingsplanen för cybersäkerhet och artificiell intelligens (AI) syftar till att göra Europa bättre rustat för att såväl tillvarata möjligheterna som bemöta riskerna med avancerad AI. I planen betonas att AI kan användas för att stärka cybersäkerheten genom att snabbt upptäcka sårbarheter, förebygga cyberattacker och skydda kritisk infrastruktur. Samtidigt kan tekniken utnyttjas av angripare för att automatisera attacker och hitta säkerhetsbrister i mycket större skala och hastighet än tidigare. Handlingsplanen har tre huvudmål: att främja en säker och ansvarsfull användning av avancerad AI, att stärka EU:s cybersäkerhet och motståndskraft samt öka Europas egen AI-kapacitet inom cybersäkerhetsområdet.

I planen föreslås bland annat att möjligheterna att testa och utvärdera avancerade AI-modeller innan driftsättning ska förbättras, att en säker testplattform för kritiska sektorer ska skapas samt att samarbetet kring cybersäkerhet inom ramen för EU:s cybersäkerhetsbyrå Enisa ska stärkas. Handlingsplanen betonar också att befintliga regelverk, som AI-förordningen, NIS2-direktivet, cyberresiliensförordningen och cybersolidaritetsförordningen ska genomföras och användas mer effektivt.

Läs hela meddelandet: Meddelande om handlingsplan för cybersäkerhet och artificiell intelligens - Regeringen.se

Nordisk deklaration om försörjningsberedskap undertecknad

De nordiska länderna har kommit överens om en gemensam deklaration om försörjningsberedskap. Tillsammans har länderna en starkare förmåga att säkerställa tillgången till nödvändiga varor och tjänster vid fredstida kriser, säkerhetspolitiska krissituationer och ytterst krig.

Genom det fördjupade samarbetet ska en samordnad och motståndskraftig nordisk beredskap utvecklas för att säkerställa fungerande produktion, logistik, distribution och handel även under allvarliga kriser, säkerhetspolitiska spänningar och i värsta fall krig. Den nordiska deklarationen om försörjningsberedskap undertecknades den 2 september 2026 i samband med Nordic Supplies Summit, ett årligt möte inom det nordiska nätverket för försörjningsberedskap.

Läs deklarationen: Joint Nordic Declaration on Security of Supply - Government.se

Kina ökar kontrollen av utgående investeringar

Kinas nationella utvecklings- och reformkommission presenterade i augusti en uppdatering av förordningen för utgående direktinvesteringar (UDI). I förslaget stärks kraven på rapportering och granskning, samtidigt som regelverkets tillämpningsområde utvidgas till fler typer av investerare och projekt. Förslaget speglar Pekings växande fokus på nationell säkerhet och geopolitiska risker. UDI-förordningen beskrivs som ett förtydligande av en säkerhetsfokuserad reglering av kinesiska utlandsinvesteringar, som trädde i kraft i juli. Förordningen väntas öka granskningen av känsliga investeringar, medan projekt som ligger i linje med Kinas strategiska prioriteringar fortsatt sannolikt kommer att främjas. I artikel 54 införs en formell motåtgärdsmekanism som ger kinesiska myndigheter möjlighet att begränsa investeringar eller affärsverksamhet i Kina för utländska aktörer som anses ha infört diskriminerande eller orimliga restriktioner mot kinesiska investerare utomlands. Bestämmelsen skapar därmed en tydlig koppling mellan Kinas UDI-regim och potentiella ekonomiska motåtgärder.

Det är i nuläget inte möjligt att förutsäga vilka effekter förordningen kan få på Kinas investeringar utomlands, vilka 2024 uppgick till 192 miljarder USD. UDI utgör en viktig kanal genom vilken delar av Kinas handelsöverskott omsätts i internationella investeringar, och en begränsning kan därav vara kontraproduktiv för Kina. Förordningen ligger i linje med en global trend mot ökad kontroll av strategiska investeringar. Kina stänger inte dörren för investeringar utomlands, men vill ha ett fastare grepp om vem som går ut genom den.