Vecka 37: Ökad säkerhet i upphandling och ny överenskommelse om GlobalEye-affär

Resiliens och säkerhet i upphandling: Förslag till yttrande från EU-domstolens generaladvokat Bondi

Förslag till avgörande i två förenade mål från Litauens högsta domstol om uteslutning av leverantörer från offentliga upphandlingar av hänsyn till nationell säkerhet.

Kärnan i dokumentet är följande:

• Målen gäller litauiska regler som gör det möjligt att utesluta leverantörer från upphandlingar när de, eller personer med koppling till dem, anses kunna utgöra ett hot mot nationell säkerhet.

• Bakgrunden är Litauens undantagstillstånd efter Rysslands aggression mot Ukraina och ett ökat behov av att väga nationell säkerhet mot EU:s upphandlingsregler. Generaladvokaten anser att sådana nationella säkerhetsskäl inte är vanliga uteslutningsgrunder enligt artikel 57 i direktiv 2014/24, utan självständiga uteslutningsgrunder av eget slag med stöd i artikel 4.2 FEU.

• Direktiven om offentlig upphandling hindrar därför inte i sig sådana regler, men medlemsstaterna måste ändå respektera unionsrättens grundläggande principer, särskilt proportionalitet, likabehandling, öppenhet, god förvaltning och effektivt domstolsskydd.

• En upphandlande myndighet får i princip vara bunden av ett säkerhetsorgans bedömning och behöver inte självständigt pröva hotet mot nationell säkerhet, förutsatt att säkerhetsorganet har gjort en konkret, aktuell och proportionerlig bedömning.

• Leverantören måste få del av det väsentliga innehållet i skälen för uteslutningen, men staten får skydda säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter om utlämnande skulle äventyra nationell säkerhet.

• Domstolsprövningen måste vara fullständig och effektiv. Nationell domstol ska kunna ta del av även sekretessbelagda uppgifter för att pröva om uteslutningen är laglig.

• Det krävs inte nödvändigtvis att säkerhetsrelaterade uteslutningsgrunder anges särskilt i upphandlingsdokumenten, om de följer tydligt av allmän nationell lagstiftning som en normalt omsorgsfull anbudsgivare bör känna till.

Sammanfattningsvis: Förslaget innebär att medlemsstaterna har ett betydande utrymme att skydda nationell säkerhet i upphandlingar, även genom uteslutning av leverantörer. Detta utrymme är dock inte obegränsat: åtgärderna måste vara proportionerliga, bygga på aktuella och konkreta säkerhetsbedömningar, motiveras i den mån säkerheten tillåter och kunna prövas effektivt av domstol.

FDI-screening: fler strategiska EU-program förs in i bilagan

Kommissionen har antagit en delegerad förordning som ersätter bilagan till FDI-screeningförordningen (EU) 2019/452. Bilagan utvidgas bland annat med STEP, Secure Connectivity Programme, ASAP, EDIRPA, SAFE, Critical Raw Materials Act, delar av InvestEU, Net-Zero Industry Act, IPCEI-projekt och Innovationsfonden. Förordningen träder i kraft 20 dagar efter offentliggörandet i EU:s officiella tidning. Med ändringarna inkluderas verksamheter inom ekonomisk säkerhet, försörjningsberedskap, kritiska råvaror, rymd, försvar, energiomställning och avancerad teknik till FDI-granskningen.

Sverige och Nederländerna överens om GlobalEye-affär

Sverige och Nederländerna har undertecknat en avsiktsförklaring avseende långsiktigt samarbete avseende flygburen övervaknings- och ledningsförmåga, genom flygsystemet GlobalEye. Bland annat avser Nederländerna anskaffa ett GlobalEye-system.

Avsiktsförklaringen avser ett långsiktigt samarbete inom flygburen övervaknings- och ledningsförmåga, bland annat vad gäller drift och framtida utveckling av Saabs GlobalEye-system. I ljuset av detta kommer Sverige genom Försvarets materielverk (FMV) stödja Nederländerna med anskaffning av ett GlobalEye-system från Saab.

Ryssdispens för Polestar och Volvo – koppling till drönare

Volvo Cars och Polestar har behövt söka undantag från EU:s Rysslandssanktioner för att undvika produktionsstopp, skriver Di. I deras leverantörskedjor finns en kinesisk halvledartillverkare vars komponenter enligt EU har hittats i ryska drönare och ammunition i Ukraina.

Civilplikten utökas och förmågan att snabbt ställa i ordning skyddsrum stärks

Regeringen ger länsstyrelserna i uppdrag att stärka länens förmåga att snabbt kunna ställa i ordning skyddsrum vid höjd beredskap. Vid ett väpnat angrepp kan det vara avgörande för civilbefolkningens överlevnad. Regeringen ger även Polismyndigheten i uppdrag att föreslå hur ett system med civilplikt för bevakningsverksamhet kan utformas. Att skydda civilbefolkningen vid höjd beredskap är en central uppgift för det civila försvaret, och skyddsrummen utgör en viktig del av det skyddet. Många av de byggnader där skyddsrum finns ägs av kommuner och regioner.

Det nya uppdraget innebär att länsstyrelserna ska ge stöd till kommuner och regioner som äger byggnader med skyddsrum. Syftet är att stärka kommuners och regioners möjligheter att skyndsamt förbereda skyddsrummen i händelse av att de behöver användas. Länsstyrelserna ska också redovisa en bedömning av länens nuvarande förmåga att ställa i ordning skyddsrum, samt vilken personal och kompetens som finns tillgänglig. I den mån det är möjligt ska även skyddade utrymmen omfattas av arbetet.

AI-stödd nationell cybersäkerhetsförmåga ska påbörjas

Regeringen ger Försvarets radioanstalt (FRA) i uppdrag att undersöka förutsättningarna för en AI-stödd nationell cybersäkerhetsförmåga och påbörja en pilotverksamhet för att genom AI-stödda verktyg lämna stöd till samhällsviktiga verksamheter inom privat och offentlig sektor.