Vecka 38: Von der Leyen lyfte säkerhet och konkurrenskraft och Ryssland slår mot energisystem

EU: Von der Leyens State of the Union-tal: Tydligare inriktning säkerhet-konkurrenskraft

Sex strategiska slutsatser kan dras för kopplingen mellan konkurrenskraft, tillväxt och säkerhet:

• Ekonomisk konkurrenskraft behandlas nu som en säkerhetsfråga.

• Kritiska råvaror, energi och leveranskedjor ska säkras genom europeisk beredskap och lagerhållning.

• AI, försvar och säkerhet i fokus.

• Näringslivet ses som en central del av Europas motståndskraft mot kris, hybridangrepp och krig.

• Försvarsindustrin och den civila industrin kopplas allt tätare ihop genom försörjningssäkerhet, teknik och investeringar.

• EU rör sig mot ett betydligt mer integrerat system för beredskap, säkerhet, försvarsindustri och ekonomisk resiliens än tidigare.

·

Slutligen kan konstateras att Eus-medlemsstater fick kritik för att man överimplementerar EU-lagstiftning. Uppmaningen att sluta med egen ”goldplating” var tydlig. Intressant att notera var att relationen till Kina denna gång mer handlade om dialog än konfrontation.

Ledare i norr vill ha mer EU i Arktis

EU bör spela en större roll i Arktis, manar deltagarna i ett toppmöte i finska Rovaniemi. Mötesvärden Petteri Orpo varnar för Ryssland. EU måste behandla Arktis som ett strategiskt gränsområde för att möta hotet från Ryssland, säger Finlands statsminister Orpo på en presskonferens den 14 september. I ett gemensamt uttalande från tolv EU-länder uppmanas EU samtidigt att ”ta på sig en mer strategisk och proaktiv roll i den europeiska delen av Arktis”. Utöver Orpo fanns bland andra EU:s rådsordförande António Costa, Tysklands förbundskansler Friedrich Merz och EU:s utrikeschef Kaja Kallas på plats. EU-kommissionen, vars ordförande Ursula von der Leyen besökte Grönland i förra veckan, har sedan tidigare utlovat en ny Arktisstrategi till senare i höst.

Upptrappade attacker mot Ukrainas energisystem – så kan svenska företag mildra krisen

Ryssland slår allt hårdare mot Ukrainas el, värme och vatten. ”Vi närmar oss vår femte vinter, och den kommer att bli mycket svår”, säger Ukrainas biträdande energiminister Anatolii Kutsevol. Nu växer behovet av reservkraft, energilager och nya lokala energilösningar – och svenska företag kan få en viktig roll. Enligt Ukrainas systemoperatör Ukrenergo ökade antalet attacker mot energianläggningar med 36 procent under första halvåret 2026 jämfört med året före. Attackerna har också blivit intensivare. Där Ryssland tidigare använde tre–fyra drönare mot en anläggning kan det nu handla om 20–25.

Nu inleds också den andra fasen av de svenska initiativen är Keep Ukraine Warm, som startades i februari av Ukrainas ambassad i Sverige tillsammans med Energiföretagen Sverige och Beredskapslyftet. Via initiativet samlades omkring 211 miljoner kronor in till utrustning som Ukraina behöver för att hålla energisystemet igång – från generatorer och reservkraft till värmeaggregat och komponenter för att reparera sönderslagen energiinfrastruktur. Här bidrar även Sverige med utrustning för att reparera och återställa energiinfrastruktur och för att bättre skydda anläggningarna mot nya ryska attacker.

Rysslands angrepp på Ukrainas järnvägsnät

Politico skriver om hur Ryssland i allt större utsträckning angriper Ukrainas järnvägsnät, särskilt passagerartåg, som en del av en strategi för att försvaga landets ekonomi, logistik och motståndskraft. Ryssland har förstört eller skadat över 500 lok sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022. Mer än 60 procent av dessa skador har inträffat under de senaste åtta månaderna. Ukrainas järnvägar förlorar nu omkring 37-40 lok per månad. Enligt Ukrainas statliga järnvägsbolag är målet inte bara militärt. Angreppen syftar även till att:

• isolera samhällen nära fronten,

• skapa rädsla och osäkerhet bland civilbefolkningen,

• störa transporter,

• försvaga Ukrainas ekonomi.

Angreppen har spridit sig från östra och södra Ukraina till områden längre västerut.Ukraina har svårt att ersätta de förstörda loken. Ett nytt lok kostar cirka 5 miljoner euro, och den bredare sovjetiska spårvidden begränsar möjligheten att snabbt få ersättningsmateriel från europeiska länder.Trots de växande problemen betonar Ukrainas järnvägsledning att trafiken kommer att fortsätta. Järnvägen ses som en central del av Ukrainas försvar, ekonomi och nationella uthållighet.

Läs hela artikeln: Russia hunts Ukraine’s trains – POLITICO

EU vill att Kina frivilligt bromsar bilexporten

EU har bett Kina att frivilligt införa ett tak för exporten av så kallade hybridbilar till Europa. Syftet är att undvika ett handelskrig, rapporterar Financial Times med hänvisning till tre källor. EU-förslaget är att Kina begränsar försäljningen av kinesiska hybridbilar till omkring 15 procent av EU-marknaden. Det kan jämföras med dagens andel på omkring 30 procent. Uppgifterna kommer sedan EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt State of the Union-tal sagt att EU:s underskott i handeln med Kina har passerat en smärtgräns.