Vecka 47: Industrin är vårt bästa försvar och nytt stort lån till Ukraina

Industrin är vårt bästa försvar

Sveriges fem tyngsta industriorganisationer har tagit fram 46 konkreta reformförslag inom sju områden. Var och ett av förslagen stärker Sveriges konkurrenskraft, och industrins bidrag till tillväxt och stärkt motståndskraft och beredskap i hela landet. IKEM, Jernkontoret, Skogsindustrierna, Svemin och Teknikföretagen står bakom initiativet. Med start i Stockholm hösten 2025 har vi tillsammans med industrins företag träffat lokala beslutsfattare runt om i landet och diskuterat industrins förutsättningar och roll i en ny tid. Erfarenheterna från turnén har vi vävt in i en uppdaterad rapport inför mandatperioden 2026–2030.

Läs mer om reformförslagen

Ny undersökning: Många företag missar sin roll i Sveriges beredskap

Erfarenheter från Ukraina visar att företag blir avgörande när samhället utsätts för kris eller krig. Men i Sverige är det bara vart tredje företag som ser sitt eget bidrag till landets totalförsvar. Det visar en undersökning från Novus som Myndigheten för civilt försvar beställt. Undersökningen, som bygger på svar från fler än 1 000 företag i hela näringslivet i visar sex av tio företag ser beredskap som viktigt för sin egen framtid. I undersökningen ställs frågor om hur företagen ser på sin roll för svensk motståndskraft samt hur de jobbar med de beredskapsåtgärder som lyfts fram i broschyren Beredskap för företag – Om krisen eller kriget kommer som lanserades i januari 2026. Utifrån checklistan i företagsbroschyren är cybersäkerhet det område där företagen kommit längst. 33 procent uppger att arbetet med detta bedrivs i löpande förvaltning. Sämre står det till med planerna för hur man ska göra om personalen inte kan ta sig till jobbet.

Läs hela undersökningen: Ny undersökning: Många företag missar sin roll i Sveriges beredskap

Nytt samarbete ska möta försvarets snabba tillväxt

Bodens kommun, Bodens garnison och Fortifikationsverket har tecknat ett avtal för att möta behoven när försvaret växer. Med erfarenheterna från den gröna industriomställningen ska avtalet ligga till grund för att göra kommunen bättre rustad att möta de krav som försvarets expansion ställer på hela samhället. Bodens kommun har under de senaste åren byggt upp erfarenhet av att hantera stora etableringar genom arbetet med Stegras nya stålverk. Det har ställt höga krav på samordning mellan kommunala verksamheter, näringsliv och andra samhällsaktörer. Parallellt med industriomställningen växer Försvarsmaktens verksamhet i Boden. Expansionen innebär ökade behov av bland annat infrastruktur, bostäder och kompetensförsörjning. Genom den nya samverkansöverenskommelsen vill parterna samordna planering, resurser och arbetsinsatser för att möta utvecklingen. Samverkansöverenskommelsen omfattar fyra huvudsakliga områden:

  • Totalförsvarsplanering

  • Markfrågor och bostäder

  • Kompetensförsörjning och näringsliv

  • Kommunikation.

En gemensam styrgrupp med representanter från de tre organisationerna kommer att träffas fyra gånger per år. Syftet är att skapa en kontinuerlig dialog om gemensamma behov, samordna insatser och använda tillgängliga resurser så effektivt som möjligt.

500 miljarder kronor i nytt EU-lån till Ukraina

EU-kommissionen föreslår ett lån till Ukraina på 500 miljarder kronor för att hjälpa landet genom 2027.

– Vi anser att det här är det bästa sättet att ge Ukraina en stark ställning vid förhandlingsbordet. De behöver endast betala tillbaka när Ryssland börjar betala tillbaka för de skador de åsamkat Ukraina i kriget, säger kommissionsordförande Ursula von der Leyen på en pressträff i Bryssel.

Av pengarna ska 20 miljarder euro (drygt 220 miljarder svenska kronor) gå till budgetstöd, medan 25 miljarder euro (280 miljarder kronor) går till militären. EU godkände i fjol ett lån på 90 miljarder euro som egentligen var tänkt att räcka för både 2026 och 2027. Sedan dess har dock Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj konstaterat att betydligt mer pengar behövs.

Sverige deltar i Natos rymdprojekt Starlift

Försvarsminister Pål Jonson har undertecknat ett avtal med Natoallierade för att utveckla ett nätverk av rymdhamnar för att kunna skjuta upp satelliter med kort varsel. Svenska Esrange är en del av nätverket. Tillförlitlig tillgång till rymden är avgörande för kommunikation, navigation och underrättelseinhämtning. Initiativet Starlift syftar till att öka Natos förmåga att reagera snabbt på hot eller störningar i rymddomänen. I nätverket ingår den svenska rymdhamnen Esrange.

Nato tar hjälp av OpenAI mot cyberhot

Natos teknik- och cyberorgan NCIA använder bolagets avancerade AI-modeller för att granska misstänkt aktivitet, hitta sårbarheter samt utveckla och testa åtgärder. OpenAI uppger att Nato har använt upp till 300 miljarder tokens per månad i arbetet och att verktygen även användes i cyberövningen Crossed Swords 2026. Wall Street Journal skriver att samarbetet kommer i ett läge där Europa drabbats av flera uppmärksammade cyberincidenter, bland annat en attack mot kyl- och fryssystem i stormarknader som orsakade skador för tiotals miljoner dollar. OpenAI uppger även att Daybreak-programmet används av bland andra EU:s cybersäkerhetsmyndighet Enisa och Ukraina.

Visa alla inlägg