Vecka 46: Myndigheter vill se stärkt cybersäkerhet och kylattacken var ”ett enkelt angrepp”

Förstärkt uppmaning om att se över cybersäkerheten

Myndigheterna utreder händelserna för att identifiera vem som ligger bakom angreppen, som även drabbat flera andra europeiska länder. Regeringen har löpande kontakt med berörda myndigheter för att följa läget. Händelserna visar på vikten av att myndigheter, näringslivet och andra organisationer arbetar med cybersäkerhet. Det framhöll minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin och John Billow, chef för Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC), på en pressbriefing den 10 november. NCSC har gått ut med en uppmaning till verksamheter att skyndsamt se över säkerheten i sina system och täppa till säkerhetshål. NCSC ligger sedan november 2024 under Försvarets radioanstalt (FRA) för att fungera som navet i Sveriges nationella cybersäkerhetsarbete med tydligare mandat, stärkt ledning och ökade resurser.

Regeringen har i statens budget tillfört 300–400 miljoner kronor per år från 2026 till 2028 för att stärka NCSC, och även kommuners och regioners arbete med cybersäkerhet. Frågan om cyberangreppen mot kyl- och fryssystem hanteras även inom EU-samarbetet, bland annat genom det europeiska kontaktnätverket för cyberkriser, EU-CyCLONe. Frankrike har attribuerat Iran för angreppen mot franska system den 11–12 oktober, men det är inte fastställt att samma aktör ligger bakom angreppen i Sverige eller övriga europiska länder.

Kievs cyberchef: Kylattack ett enkelt angrepp

Cyberangreppet mot kylar och frysar i mataffärer i Europa känns igen i Kiev, efter fyra års fullskaligt krig med Ryssland. Attacken var enkel och högst troligt användes AI, enligt Oleksandr Volosjtjuk, biträdande chef för cybersäkerhetsförsvaret i den ukrainska huvudstaden.

– Det här visar att cyberattacker även kan ha påverkan i den fysiska världen.

Oleksandr Volosjtjuk, från det kommunala bolaget Kyivteleservice, arbetar för att skydda stadens digitala infrastruktur.

– Kopplar man upp frysar mot internet måste man också skydda dem. Vad vi kunnat se från det här angreppet så är det många system som inte har varit uppdaterade, säger Volosjtjuk till TT i samband med ett besök på Bahnhofs datacenter Pionen i Stockholm. Högst troligt har de som ligger bakom attackerna använt sig av AI för att upptäcka sårbarheter, säger han.

– Det är ett okomplicerat angrepp. Och eftersom många har samma leverantör räcker det med att hitta en sårbarhet.

I all sin enkelhet är frysattacken ändå ett tydligt exempel på hur digitala angrepp kan få direkt påverkan i den fysiska världen, säger han.

– Man kan stänga av vägar, ändra trafikljus, förvandla en frys till en mikrovågsugn, och så vidare.– De senaste 1–2 månaderna har vi sett många attacker där man i det första skedet använder sig av AI. Vi bedömer att Ryssland har fått tillgång till AI-modeller från Kina, så det kommer att bli en utmaning för oss och det är något vi förbereder oss för, säger Oleksandr Volosjtjuk.

Läs hela artikeln

Uppdrag till Myndigheten för civilt försvar att utveckla stödet till medieföretagens beredskapsplanering

Myndigheten för civilt försvar (MCF) ska utveckla stödet till medieföretagens beredskapsarbete som en del av Sveriges psykologiska försvar. I uppdraget ingår att skapa rutiner för att löpande och systematiskt sammanställa information om säkerheten avseende distribution av medieinnehåll över internet, inklusive eventuella sårbarheter, hot och risker samt behov av säkerhetshöjande åtgärder. MCF ska i genomförandet av uppdraget samverka med Post- och telestyrelsen (PTS) och med Mediemyndigheten. MCF ska hålla Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) informerad om arbetet. MCF ska senast den 15 september 2027 lämna en skriftlig slutredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

Överväldigande stöd bland Europas medborgare för att skapa en EU-armé, visar undersökning

Mer än sju av tio européer stöder inrättandet av en europeisk armé, medan nästan åtta av tio vill se en starkare europeisk försvarsförmåga, enligt GLOBSEC:s trendrapport för 2026. Hela 71 procent av européerna vill att EU ska ha en egen armé, enligt nya opinionsundersökningar som POLITICO har tagit del av. Resultaten visar på en växande oro över USA:s tillförlitlighet som allierad och djupa meningsskiljaktigheter kring Rysslands krig i Ukraina. Trendrapporten för 2026, som tagits fram av den säkerhetspolitiska tankesmedjan GLOBSEC, visar att stödet för en gemensam EU-armé är starkt i de medlemsländer som ingår i undersökningen. Stödet är högst i Rumänien, där 82 procent är positiva till förslaget, följt av Litauen med 78 procent och Frankrike med 75 procent. Även i länder som traditionellt har varit skeptiska till ett fördjupat europeiskt försvarssamarbete finns ett tydligt majoritetsstöd för idén. Omkring 70 procent av de tillfrågade i både Polen och Bulgarien stöder inrättandet.

Kinas exportoffensiv hotar att slå ut delar av Europas industri

Kinas exportoffensiv hotar att slå ut delar av Europas industri. Nu måste EU agera för att inte förlora kontrollen över sin ekonomiska framtid, varnar Jens Eskelund, ordförande för EU:s handelskammare i Kina och A.P. Møller-Maersks högsta representant i Nordasien. Det talas alltmer om Kinachocken 2.0 – Kinas växande dominans inom den globala industriexporten. Samtidigt har EU:s handelsunderskott med Kina vuxit till omkring en miljard euro om dagen. Men det är inte handelsunderskottet i sig som är det stora problemet, framhöll Jens Eskelund, ordförande för EU:s handelskammare i Kina och A.P. Møller-Maersks högsta representant i Nordasien, vid ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv och Sweden-China Trade Council.

Han pekar på att 95 procent av alla julprydnader som säljs i Sverige kommer från en enda kinesisk stad, Yiwu, i Zhejiangprovinsen. Är detta strategiskt viktigt? Nej, och därför behöver inte handelsunderskott på 100, 200 eller till och med 300 miljarder euro vara något större problem. Det verkliga hotet ligger i om underskottet berör sektorer som leder till att Europa förlorar industriell kapacitet och blir beroende av andra länder inom teknologier och produkter som är avgörande för Europas ekonomi och välstånd, menar han.

– Det som verkligen är viktigt för Europa just nu är ekonomisk säkerhet och vår självständighet. Att vi behåller industriell kapacitet som säkerställer att andra länder inte kan diktera vår framtid. Kinas dominans inom sällsynta jordartsmetaller är ett självklart exempel, men samtidigt kan inte EU försvara alla branscher. Därför måste man avgöra vilka industrier som är strategiskt nödvändiga och prioritera dessa, säger Jens Eskelund.

– Frågar man företagen kommer alla att säga att just deras industri är strategiskt viktig. Men om allt är strategiskt är ingenting strategiskt. Därför måste vi göra politiska prioriteringar.

Läs hela artikeln

Skapa ett nationellt centrum för att möta AI-hotet

Wallenbergsfärens nya superdator ger svensk industri kraft att träna egna AI- modeller. Samma kraft bör skydda svensk industri och ekonomi och stärka totalförsvaret, skriver Gazmend Huskaj på Di Debatt. Den 15 oktober lanserade Wallenbergsfären superdatorn Sferical One i Linköping. Den ägs bland andra av Saab, som den 3 november berättade att egna AI-agenter flyger Gripen E och att superdatorn ska skala upp träningen. Säkerhetspolisen bedömer att Kina vill komma över svensk teknik och är det långsiktiga hotet mot Sveriges ekonomiska säkerhet.

När AI sänker kostnaden för analys ökar värdet av att ställa rätt frågor, granska svaren och tolka innebörden för beslutsfattare. Sverige bör därför bygga ett nationellt centrum för AI-stödd analys där forskare och underrättelseanalytiker arbetar tillsammans.Pravda-nätverket, som franska Viginum har spårat till ockuperade Krim, publicerade omkring 3,6 miljoner artiklar per år. Enligt American Sunlight Project är de troligen avsedda för AI-modeller. I NewsGuards test återgav tio chattbottar nätverkets falska påståenden i 33,6 procent av fallen. Vad händer när en företagsledare fattar beslut utifrån sådana svar? Offensiva cyberoperationer kräver åtkomst, sårbarhet och nyttolast. Här ger chattboten åtkomst till användaren, okritisk användning av webbinnehåll är sårbarheten och det falska påståendet nyttolasten. Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) efterfrågade redan 2023 forskning om hur antagonistiska aktörer använder AI för att skräddarsy och producera desinformation i industriell skala.

Centrumet bör också utveckla metoder för att motverka desinformation. AI kan upptäcka misstänkta påverkansmönster, kartlägga spridning och stödja faktagranskning. Det ger analytiker underlag för att varna företag och myndigheter och bemöta falska påståenden. Mänsklig expertis krävs för att granska resultaten och bedöma avsikten. Läs hela artikel här: Skapa ett nationellt centrum för att möta AI-hotet

Skogen har blivit en fråga om säkerhet

Skogen har länge betraktats som en naturresurs, en viktig del av klimatarbetet och en grund för svensk industri. Men det förändrade säkerhetsläget i Europa gör att skogens betydelse håller på att omvärderas. Ny forskning från Södertörns högskola visar hur skogen alltmer ses som en strategisk tillgång – samtidigt som flera konkurrerande intressen ska samsas om samma resurser.I en avhandling av Alessandra Giolo, doktor i miljövetenskap vid Södertörns högskola. I When forests become strategic assets undersöks hur skogen får en allt viktigare roll i ett förändrat geopolitiskt landskap. Kriget i Ukraina synliggjorde Europas beroende av resurser från andra länder. När importen av bland annat virke och biomassa från Ryssland och Belarus försvann förändrades handelsflödena. Därmed fick de egna skogsresurserna i Sverige, Finland och de baltiska länderna större strategisk betydelse.

När skogen får en tydligare strategisk roll blir det också viktigare att förstå hur olika behov påverkar varandra. En ökad användning av skogsråvara kan exempelvis få betydelse för både energiförsörjning och biologisk mångfald. Samtidigt kan förändringar i handel och tillgång till råvaror påverka Sveriges och Europas försörjningsförmåga.

Läs hela artikeln