Vecka 39: Globala ekonomiska utsikter och risk för brist på flygbränsle

Globala ekonomiska utsikter i september 2026

Världsekonomin väntas växa med omkring 2,5 procent 2026 trots handelskonflikter, geopolitisk oro och kriget i Mellanöstern. Återhämtningen i Europa börjar få fäste och utsikterna ljusnar för svensk export – men en ny komplex riskbild växer fram. Den globala ekonomin visar fortsatt motståndskraft och har klarat fler påfrestningar än de flesta trodde. Europa är på väg att återhämta sig, USA fortsätter att växa och delar av Asien visar stark utveckling, samtidigt som Kina bromsar in. Världsekonomin väntas växa med 2,5 procent 2026 för att därefter stiga till 2,7 procent nästa år. Samtidigt formas investeringar och handelsflöden i allt högre grad av AI, digital infrastruktur, energisystem och försvar. Den senaste tidens eskalering i Mellanöstern och stigande statsobligationsräntor har därtill gjort utsikterna mer osäkra.

Läs hela artikeln här.

Risk för brist på flygbränsle – igen

Europa står inför ett underskott av flygbränsle kommande månader, spår bedömare. Importen av bränsle från bland annat Nigeria, USA och Kanada har ökat sedan starten av Irankriget. Även Sydkorea har blivit en stor leverantör, enligt data från konsultfirman Energy Aspects, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Data från analysföretaget Kpler visar att importen från Asien har legat på omkring 129 000 fat per dag under september månad. Senast det låg på den nivån var i oktober 2022, skriver Reuters.

Schweiz omröstning om neutraliteten sätter sanktionerna mot Ryssland på spel

Väljarna ska på den 27 september i en folkomröstning ta ställning till om Schweiz historiska neutralitet ska ges en ännu starkare rättslig förankring. Ett ja skulle i praktiken hindra Schweiz från att införa sanktioner mot Ryssland, såvida de inte hade godkänts av FN:s säkerhetsråd, där Moskva har vetorätt. Det skulle också hindra Bern från att samarbeta militärt med en allians som Nato, såvida inte Schweiz självt utsattes för ett angrepp eller stod inför ett överhängande hot. Ryssland har öppet ställt sig bakom initiativet.

EU-rådet har godkänt den åttonde ordinarie utbetalningen inom Ukraine Facility

EU fortsätter det omfattande ekonomiska stödet till Ukraina. Nästan 3 miljarder euro betalas ut efter fortsatta ukrainska reformframsteg. Samtidigt breddas finansieringen internationellt, med Norge som första land utanför EU att bidra till Ukraine Facility’s första pelare. Sverige har redan bidragit med över 253 miljoner euro i ytterligare frivilligt stöd. Ukraine Facility trädde i kraft den 1 mars 2024 och omfattar över 50 miljarder euro i bidrag och lån för Ukrainas återhämtning, återuppbyggnad och modernisering fram till 2027. Av detta är över 40 miljarder euro avsatta för reformer och investeringar inom den så kallade Ukraine Plan, Ukrainas färdplan för återhämtning och EU-anslutning. Utbetalningarna är kopplade till att Ukraina når planens uppställda mål. När den nu godkända åttonde utbetalningen har genomförts kommer Ukraina sammanlagt att ha fått över 32 miljarder euro via Ukraine Facility sedan mitten av 2024.

Ryska hybridhot: EU för upp Xenia Fedorova på sanktionslistan för informationsmanipulation

Den 24 september beslutade rådet att införa restriktiva åtgärder mot Xenia Fedorova för hennes roll i Rysslands fortsatta hybridverksamhet, särskilt för hennes medverkan i utländsk informationsmanipulation och inblandning (FIMI), vilket undergräver demokratin och stabiliteten i EU och dess medlemsstater. Xenia Fedorova är en rysk medieprofil och tidigare högt uppsatt chef inom Russia Today (RT) France. I sin roll som vd och informationsdirektör för RT France deltog hon i genomförandet och spridningen av RT Frances redaktionella linje, inklusive pro-ryska narrativ i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Efter att RT:s sändningsverksamhet i EU hade stoppats fortsatte Xenia Fedorova att i franska medier, såsom CNews, Europe 1 och Le JDNews, sprida narrativ som ligger i linje med dem som förs fram av de ryska myndigheterna när det gäller kriget mot Ukraina, det europeiska stödet till Ukraina, Nato samt förbindelserna mellan Ryssland och unionen. Genom beslutet omfattar de restriktiva åtgärderna med anledning av Rysslands destabiliserande verksamhet nu sammanlagt 81 personer och 20 enheter. De som förs upp på sanktionslistan omfattas av frysning av tillgångar, och EU-medborgare och företag i EU är förbjudna att direkt eller indirekt ställa penningmedel, finansiella tillgångar eller ekonomiska resurser till deras förfogande.