Vecka 23: Civila försvarets personalförsörjning stärks och bättre beredskap inom sjukvården

Uppdrag om en funktion för samordning av det civila försvarets personalförsörjning

Regeringen ger Arbetsförmedlingen, Myndigheten för civilt försvar (MCF) och Totalförsvarets plikt- och prövningsverk (Plikt- och prövningsverket) i uppdrag att gemensamt lämna förslag på hur den nationella samordningen av frågor som rör det civila försvarets personalförsörjning kan utvecklas och stärkas utifrån totalförsvarets behov. Myndigheterna ska gemensamt:

  • utveckla och fördjupa sitt samarbete för att stärka samordningen i frågor som rör det civila försvarets personalförsörjning,

  • analysera och lämna förslag på hur en övergripande funktion för samordning och inriktning av det civila försvarets personalförsörjning bör organiseras, med beaktande av totalförsvarets behov,

  • föreslå vilka myndigheter som bör involveras i samordningen av det civila försvarets personalförsörjning,

  • föreslå hur arbetsmarknadens parter och andra berörda aktörer ska erbjudas att delta i samordningen,

  • föreslå hur en ändamålsenlig samordning med det militära försvarets behov av personal vid höjd beredskap kan säkerställas,

  • beakta åtgärder med anledning av omhändertagandet av förslagen i betänkandet Plikten kallar! En modern personalförsörjning av det civila försvaret (SOU 2025:6) och följa arbetet med Utredningen om styrning av civilt försvar (Fö2025:01),

  • vid behov lämna förslag på nödvändiga författningsändringar inklusive en konsekvensutredning i enlighet med förordningen (2024:182) om konsekvensutredningar.

Myndigheterna ska ha en dialog med bland annat centrala arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och representanter för övriga näringslivet. Senast den 15 mars 2027 ska en gemensam skriftlig redovisning av uppdraget lämnas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet och Försvarsdepartementet).

Regeringen stärker hälso- och sjukvårdens beredskap

Regeringen vidtar flera åtgärder för att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap. Satsningar görs på blodförsörjning, civilplikt och allmänhetens kunskap i första hjälpen och akut omhändertagande. För att stärka blodförsörjningen ska en särskild utredare föreslå hur en blod- och plasmaorganisation kan inrättas med utökat statligt ansvar. Regionerna får också medel för att förbättra tillgången på blod och plasma. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att fortsätta arbetet med de förberedande åtgärder som behövs för att införa civilplikt inom hälso- och sjukvården samt tandvården. Syftet är att stärka totalförsvarets förmåga vid höjd beredskap.

Regeringens Näringslivsråd i diskussionsövning

Regeringens Näringslivsråd för beredskap och totalförsvar deltog i en diskussionsövning i anslutning till ÖBs chefsfältsövning under veckan. Upplägget utgick från ett scenario och fokus låg på hur näringslivet bäst kan bidra till försvaret av Sverige och vad som krävs för att upprätthålla detta i tider av kris. För första gången deltog också två representanter från näringslivsrådet i själva övningen. Övningen handlade om vilka krav som följer av att Sverige ingår i Nato och vilka åtgärder som förväntas av medlemsländerna vid vissa givna lägen, bland annat vilka förväntningar som ställs på näringslivet att kunna bidra.

Nya projekt ska rusta företag för tillväxt, export och beredskap

Region Örebro län delar ut ekonomiskt stöd till tre projekt som på ett eller annat sätt ska underlätta för länets små och medelstora företag. Det beslutade regionala tillväxtnämnden vid sammanträdet den 1 juni. Projektet Näringsliv i beredskap i Östra Mellansverige 2026–2029 syftar till att stärka små och medelstora företag att möta totalförsvarets och samhällets ökade krav på beredskap och motståndskraft genom att stödja företags-och affärsutveckling för hållbar tillväxt genom ökad internationalisering i små och medelstora företag i Östra Mellansverige.

EU-program för agil och snabb försvarsinnovation

EU:s ministerråd har beslutade den 4 juni om att inleda förhandlingar med Europaparlamentet om ett nytt program för snabb och flexibel försvarsinnovation, kallat AGILE (budget ca 115 miljoner euro). Programmet ska ge snabbt och riktat stöd till SME:er och startups, särskilt för utveckling och test av nya och disruptiva försvarsteknologier (inkl. civila tekniker anpassade för försvar), för att korta tiden från idé till operativ användning. Målet är att stärka EU:s försvarsberedskap, med mycket korta ledtider (bidrag inom ~4 månader, lösningar i bruk inom 1–3 år). Nästa steg är förhandlingar med Europaparlamentet; programmet väntas starta i början av 2027.

Visa alla inlägg