Varför är elen dyr trots varmt väder och semester?

Här och nu, vad händer kortsiktigt?

– Stora delar av Sverige känner av väldigt höga pristoppar. Att det sker beror framförallt på två saker. Det ena är situationen i Europa, med den energibrist de upplever. Det andra är att vi i Sverige har en lägre produktion än efterfrågan i södra delen av landet men inte i den norra, dock är överföringen från norr till söder inte tillräcklig, något som förstärkts av nedstängningen av kärnkraften i söder.

Och långsiktigt, hur tar vi oss an frågan då?

– När näringslivet ställer om och fasar ut fossila bränslen så innebär det att vi kommer använda mycket mer el. Vi skapar en stor förändring och elsystemet är vårt verktyg. Eftersom elsystemet redan idag är hårt pressat så blir det långsiktigt en utmaning om vi ska lyckas få fram tillräckligt med fossilfri el. Nu är det inte bara södra Sverige som drabbas, utan hela landet - då omställningen till fossilfri produktion är enorm i norra Sverige. Vi behöver en stabil tillgång på fossilfri el, till konkurrenskraftiga priser för att omställningen ska bli till. Här har vi en utmaning som vi börjar se vidden av.

Vad behövs just nu?

– Vårt elsystem är trögrörligt och därför är det viktigt att redan idag fatta beslut om hur vårt framtida elsystem borde se ut. Det tar tid att bygga både elnät och elproduktion. Därför finns det få alternativ utom att skapa mer flexibilitet på användarsidan, vilket är en stor förändring och kommer till en kostnad. De som har möjlighet kan ändra beteende och förbruka el när det finns mycket och billig sådan men många företag kan inte styra sin förbrukning. De behöver förbruka el när deras tjänster och produkter efterfrågas. För dem är det viktigt att det finns prissäkringar till rimlig kostnad, exempelvis fastprisavtal.

Nämn några milstolpar inom energiförsörjningen

• Vi på Svenskt Näringsliv har länge sagt ”Vi kommer behöva mer el”, vilket är en viktig utgångspunkt för att diskutera hur systemet ska utformas. Numera råder det stor enighet kring detta, vilket är bra för fortsatta diskussioner.
• Att Europa fasar ut gasberoendet snabbare än planerat är en stor händelse som får effekt på energiområdet även i Sverige.
• Den förändrade inställningen till kärnkraft som bland annat Frankrike, Polen och till viss del även Kanada har, påverkar hur vi pratar om framtida elförsörjning. Samtidigt väljer Tyskland att starta elproduktion av kol för att täcka delar av bortfallet av den ryska gasen. Det skapar en svår utveckling på energiområdet.

Finns det några initiativ att hålla koll på inom den närmaste framtiden?

– Många! För att nämna några så väntar vi på Taxonomin, hur hållbar kärnkraften ska anses vara. Sedan kommer energiskattedirektivet, förnybarhetsdirektivet och dess påverkan på  vätgas, energieffektiviseringsdirektivet på EU-nivå samt elektrifieringsstrategin. Alla dessa förslag och arbetspaket kommer att diktera framtidens elförsörjning.

– Kanske mest intressant är miljöprövningen av vattenkraften, som ju är en del av ryggraden i det svenska elsystemet. Just nu pågår en omprövning av vattenkraftens miljötillstånd med syfte att modernisera tillstånden och implementera EU-direktiv.. Mellan bransch och politik finns målet att inte minska vattenkraftsproduktionen med mer än 1,5 TWh. Men det finns risk att det blir högre och den processen behöver ses över.

Vilka förändringar vill Svenskt Näringsliv se under den kommande mandatperioden?

– Det finns ett flertal, men låt mig ta de tre viktigaste:

• Ändra målet till 100 procent fossilfritt istället för 100 procent förnybart.
• Säkerställ att vi har planerbar elproduktion i hela landet: Möjliggör för kärnkraft, bygg ut elnätet, snabba på processerna.
• Påbörja arbetet med en elmarknadsöversyn som främjar fossilfrihet, leveranssäkerhet, försörjningstrygghet och kostnadseffektivitet.