Sverige tappar kraft

När de skenande elpriserna skapar oro i hela landet, när investeringar och den gröna omställningen sinkas, när vi behöver importera höga elpriser för att kompensera otillräcklig produktion. Då måste nya beslut fattas. Snabbt.

Sverige behöver satsa på alla fossilfria kraftslag. Vi behöver fortsätta bygga ut vindkraften och trygga driften av vattenkraften. Men också bygga ny kärnkraft. Med tydligt ledarskap kan den vara i drift runt 2030.

Den kommande regeringen måste kunna fatta en rad tuffa beslut om vår framtida elproduktion. Det är bara så vi kan säkra konkurrenskraften, jobben, välståndet och klimatet. För hela Sverige.

Jacob Wallenberg, ordförande i Svenskt Näringsliv.

Sverige måste snabbt inleda en kraftfull utbyggnad av all fossilfri elproduktion.
Läs Jacob Wallenberg och Jan-Olof Jackes debattartikel.

Ökat stöd för utbyggd kärnkraft

Vårt elsystem behöver kunna leverera tillräckligt med fossilfri el oavsett årstid eller väder. Detta har blivit allt tydligare för många svenskar, vilket också gjort att opinionen kring kärnkraft har svängt kraftigt.

Idag vill två av tre tillfrågade (63 procent) bygga ut kärnkraften, vilket kan jämföras med 2014 då stödet för utbyggnad var 38 procent.

Än fler ser framför sig att kärnkraften ska vara en viktig energikälla även i framtiden, hela sju av tio (72 procent) delar denna uppfattning.

Det svenska elsystemet behöver alla fossilfria kraftslag med en balans mellan planerbar och förnybar elproduktion.

Högre elanvändning ställer krav på politiken

Elanvändningen beräknas öka med drygt 100 procent till 2050

Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar kommer elanvändningen mer än dubbleras fram till år 2050.

För Svenskt Näringsliv är visionen tydlig. Sverige ska ha ett elsystem som varje timme, året runt, levererar fossilfri el till användarna till internationellt konkurrenskraftiga elkostnader. Det framtida elsystemet behöver kunna möta en användning på minst 290 TWh (kanske så mycket som 300 TWh) år 2050 för att möjliggöra klimatomställning och samhällsutveckling. Detta inkluderar en energieffektiviseringstakt som är den dubbla mot dagens. I många sammanhang innebär övergången från fossila bränslen till el en stor energieffektivisering, samtidigt som det innebär en ökad elanvändning.

Kommunerna gör tummen ner för elförsörjningen

Cirka 40 procent av kommunernas näringslivschefer har lågt eller inget förtroende för energipolitiken.

Undersökningen visar också att cirka 40 procent har stött på problem kring elförsörjningen och ungefär lika stor andel förväntar sig problem med elförsörjningen de kommande fem åren.

Sju av tio har lågt eller inget förtroende för den svenska energipolitiken

Den bristande tilltron till elleveranserna innebär en stor risk att fler företag kommer bromsa viktiga investeringar vilket är en enorm förlust för Sverige. Företag måste veta att de kan få el för att kunna satsa.

Vartannat företag tror inte att den extra elen som behövs kommer kunna levereras.

Hälften av företagen känner sig tveksamma huruvida den extra elkraft som kommer behövas för kommande investeringar kommer kunna levereras.

Runt om i landet stoppas i dag investeringar på grund av att den lokala tillgången på el inte kan säkras. Elen måste finnas där den behövs och när den behövs.
Jan-Olof Jacke, vd

Fokus på de grundläggande frågorna

För att lägga en stabil grund för det framtida svenska elsystemet behöver en lång rad konkreta beslut fattas omgående efter valet. Beslut som handlar om att undanröja hinder och skapa förutsättningar för investeringar. Den nya regeringen måste hålla högt tempo i förändringsarbetet. Näringslivet tar nu fram detaljerade förslag för hur denna process bör se ut, men några av de viktigaste besluten är följande:

De energipolitiska målen behöver revideras. Förslagsvis definieras dessa som att elsystemet varje timme året runt ska leverera fossilfri el till internationellt konkurrenskraftiga kostnader samt att elproduktionen 2040 ska vara 100 procent fossilfri.
Takten i vindkraftsutbyggnaden måste öka. Detta förutsätter att tillståndsförfarandet effektiviseras.
Investeringar i fortsatt drift av den befintliga vattenkraften måste ske – ingen fossilfri elproduktion får gå förlorad.
Regeringsförklaringen behöver innehålla ett tydligt åtagande att möjliggöra byggande av ny kärnkraft, utan några restriktioner om t ex särskilt teknikval. Samtidigt behöver ett arbete med att undanröja regleringshinder för ny kärnkraft inledas omgående. Detta innefattar en översyn av bland annat miljöbalkens begränsning av antalet reaktorer och deras placering.