Minskad import från Kina väntar – ”Många företag tar det säkra före det osäkra”

De senaste åren har varit turbulenta för företagen på många sätt. Pandemin och sedan kriget i Ukraina har inneburit störningar i de globala leveranskedjorna. Energikrisen och ökade elkostnader liksom den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligare påfrestningar för företagen.

Intresset minskar betydligt

Men medan leveransstörningarna minskar, delvis på grund av fallande konsumtion, så har relationer mellan länder förändrats.

– Det har pratats ett antal år nu om ”peak China” men det har inte gått att att se i statistiken. Nu har vi dock data som visar att intresset för Kina som importland minskar betydligt för svenska företag, framförallt de mindre, säger Henrik Isakson.

Han är policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv och följer regelbundet utvecklingen på handelsområdet. I en återkommande undersökning av företagens syn på import och produktion utomlands svarar nu 43 procent av företagen, dock något färre av storföretagen, att man under de närmaste två åren avser minska sina inköp från Kina. Samtidigt blir Europa och Sverige viktigare för företagen. 39 procent av storföretagen som svarat på undersökningen planerar att öka sina inköp i Sverige.

– Detta visar på en tydlig trend, men hur stark den är går inte att säga än för vi behöver också veta mer om storleken på de handelsvolymer som påverkas, säger Henrik Isakson.

Vad beror denna om man nu kan kalla det början på en omsvängning i synen på Kina på då?

Henrik Isakson vill inte generalisera för mycket och säger att det såklart skiljer sig åt mellan olika branscher, vilka produkter man handlar med och att även företagens storlek spelar roll för hur man agerar.

Politiken svår att förstå

I bakgrunden finns både pandemin och osäkerheten i leveranskedjorna, liksom de ökade spänningarna mellan Kina och USA men också en alltmer ansträngd relation mellan Kina och EU. Även Kinas strikta covid-politik med snabba inlåsningar av den egna befolkningen innebär att styret blivit allt mer oförutsägbart. För utomstående framstår det som osäkert vad som gäller i landet, och Kinas politik kan vara svår att förstå.

Det finns dock också andra skäl, tror Henrik Isakson, som är mindre negativa som också spelar in. Det faktum att Kina under en längre tid utvecklats alltmer bort från att vara ett låglöneland gör att Kina inte längre kommer vara en låglönefabrik för resten av världen.

– Kina är verkligen inte längre det fattiga land som bara tillverkar plastleksaker och billiga t-shirts som det en gång brukade vara.

Men i huvudsak så handlar ändå den nya trenden om att företagen söker stabilitet.

– Många företag idag tar det säkra före det osäkra även om det kan bli dyrare och något mindre effektivt.

Förhandlingar med Indien går trögt

När större företag väl väljer bort Kina är det delvis för andra länder i Asien, som Vietnam och Indien.

– Det är positivt att EU har ett frihandelsavtal med Vietnam, säger Henrik Isakson.

Landet har många av de fördelar Kina hade tidigare och kan ta över mycket av produktionen av textilier- och konsumentelektroniken. Men med Indien är det lite sämre ställt för svenska och europeiska företag då EU saknar ett frihandelsavtal med landet och landet även i övrigt har stora problem som gör företagen tveksamma.

Indien har dock många fördelar men förhandlingarna med EU om handelsavtal går i snigelfart, konstaterar Henrik Isakson.

– Det är viktigt för företagen med diversifiering. Ju fler stabila och säkra leverantörsländer det finns att välja mellan, desto bättre. Riskminimering kräver att man undviker att lägga alla ägg i samma korg.

Sverige blir mer intressant

Fler företag väljer dessutom att hämta hem produktionen närmare hemmamarknaden för att få bättre kontroll över leveranskedjorna. När man väljer Europa framför Kina och Asien blir det samtidigt dyrare lönemässigt, och även andra kostnader kan dra iväg, så skälen måste vara noga avvägda, resonerar Henrik Isakson.

– Förvisso väljer många företag Europa men det handlar inte bara om Östeuropa utan tvärtom oftare nu Västeuropa och även Sverige, så det handlar verkligen inte bara om löneläget utan också om sådant som företagsklimatet, politisk stabilitet och geografisk närhet.

– Inom EU arbetas det dessutom just nu med lagstiftning vad gäller företagens ansvar för miljö och mänskliga rättigheter i leverantörsleden, vilket kan bidra till att man vill ha bättre närhet och koll på sina leverantörer, utvecklar Henrik Isakson.

Även konsumentperspektivet finns med i företagens beslut, tror han.

–Jag noterar att det finns företag som i sin marknadskommunikation slår på stort om att man väljer Sverige före Asien. Då antar jag att man gjort en bedömning av att det är något som kunderna värdesätter.