Utan handel ökar utsläppen

Stödet för frihandel är stort. Men en farhåga hos många svenskar är att den globala handeln skadar miljön. Även om viss handel förstås kan vara negativ för miljön så stämmer detta dock huvudsakligen inte i praktiken och det finns mycket som pekar på direkta motsatsen, enligt Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik, Svenskt Näringsliv.

Med rapporten ”Internationell handel, miljö och klimatet”, framtagen av forskarna Per-Johan Norbäck och Lars Persson, till vardags verksamma vid Institutet för näringslivsforskning, IFN, hoppas Henrik Isakson kunna klargöra sambandet mellan handel och miljö.

Handel behövs för miljöns skull

–När man tänker på handel så tänker man nog oftast på varor som lastas på stora fartyg. Men all handel kräver faktiskt inte transporter, digital tjänstehandel på nätet är ett växande fenomen som inte kräver transporter, säger han.

–Men transporterna leder till utsläpp och skulle transporten inte ske så skulle inte utsläppen finnas. Det är en logisk men enkel tanke.

Henrik Isakson menar att även om transporterna de facto bidrar till utsläpp så är alternativet, att all produktion sker lokalt överallt en mycket större hotbild ur klimathänseende.

–De största utsläppen uppstår vid produktion. Det är också därför vi behöver den internationella handeln, säger Henrik Isakson och fortsätter:

–En öppen internationell handel innebär att man kan förlägga produktionen till de platser där den tar minst resurser i anspråk. Därefter kan man transportera varorna till de platser produktionen hade orsakat större miljöproblem. Det innebär att skadan för miljön begränsas.

”Välfärdskollaps utan handel”

Rapporten lyfter ett scenario där man från en dag till en annan upphör med alla transporter. Det som sker är att utsläppen minskar med åtta procent. Men samtidigt, påpekar Henrik Isakson, leder en ökad lokal produktion till högre nivåer av utsläpp, så ”vinsten” med att transportutsläppen försvann äts snabbt upp av nya slags utsläpp.

Om transporterna skulle försvinna skulle det innebära att allt skulle behöva produceras helt lokalt och då skulle även hela ekonomin i princip upphöra att existera, menar Isakson.

–Vi talar om en välfärdskollaps. Det vore varken praktiskt möjligt att genomföra och skulle ens om det vore möjligt inte vara värt det.

Välstånd och miljö hänger ihop

Men finns det inget som kan utvecklas när det gäller transporterna och utsläppen?

–Självklart ska vi fortsätta att ta fram mer miljövänliga metoder och transporter. Det sker en stark utveckling på det området. Titta bara på Scania, år 2030 ska 50 procent av deras fordonsflotta vara eldriven.

Den gröna omställningen med mer klimatvänliga transporter är påtaglig i Sverige och sett som helhet så har vi ”hur man än räknar på det” minskat utsläppen över tid samtidigt som teknik- och samhällsutvecklingen gått starkt framåt, konstaterar Henrik Isakson.

Exemplet med Sverige stämmer väl överens med en annan slutsats från rapporten, nämligen att välstånd skapar både efterfrågan på en bättre miljö men också möjligheter att skapa bättre miljö. Utsläppen har en tendens att öka i samband med att ett land industrialiseras för att när landet uppnått en tillräckligt hög inkomstnivå sedan avta.

I Sverige har såväl utsläpp från produktion som konsumtion minskat över tid. Till stor del beroende på teknikutvecklingen. Samtidigt kan och kommer ännu mer att göras för att få ned utsläppen ytterligare, pekar Henrik Isakson.

–Vi har helt andra tekniker idag än för bara tio år sedan och utvecklingen går mycket snabbt framåt, vilket gör att de stora teknikskiftena kommer mycket tätare nu och slår igenom fortare. Det är positivt både för miljön och för ekonomin. Men för att all den nya tekniken ska bli lönsam och kunna spridas i världen krävs handel, inte stängda gränser, slår Henrik Isakson fast.