Företagarenkäten uppdateras

Ett oförtrutet arbete i närmare två decennier gör Svensk Näringslivs kommunjämförelser till ett allmänt begrepp och den största undersökningen som redogör för hur företagare bedömer möjligheten att driva verksamhet i hemkommunen. Varje år svarar drygt trettiotusen näringsidkare på frågor som bland annat ligger till grund för rankingen.

Ett bra företagsklimat är inte sällan ett frö till framtida företag, men också ett avstamp för de företag som finns att växa.

Inför årets upplaga ändrar rankingmakarna lite på förutsättningarna. Bland annat finns nya och omformulerade frågor i den enkät som går ut till företagarna idag. Björn Lindgren, ny ansvarig för sakområdet lokalt företagsklimat, hoppas att uppdateringen bättre ska spegla vad företagarna tycker om företagsklimatet och kännas mer relevant för dagens förutsättningar.

– Det blir en uppdatering mot de frågor som är viktiga för företagare idag och en tydligare koppling till kommunen eftersom vi i större utsträckning fokuserar på frågor som de kan påverka, säger han.

I årets enkät behöver till exempel företagarna bara svara på politikernas, tjänstemännens och allmänhetens attityder till näringslivet. Tidigare ingick även skola och media.

Brott och otrygghet är ett nytt område i frågeformuläret. Allt fler företagare upplever att det påverkar verksamheten negativt och är ett område som bör prioriteras i många kommuner.

– Det är numera en permanent fråga i enkäten och vägs också in i rankingen när vi tittar på företagsklimatet.

En nyhet i rankingunderlaget är området kommunal upphandling. Frågan är ett sorgebarn sedan länge och har aldrig lyckats kravla sig över betyget tre på den sex-gradiga betygsskalan.

– När vi gör en uppdatering är det självklart att upphandlingen ska inkluderas i rankingen. Upphandlingen uppgår till stora belopp varje år och det är ytterligare ett exempel där kommunen kan påverka möjligheterna att driva företag.

Även den statistiska delen av rankingen får nya inslag. Från att titta på hur många som bor i en kommun och har ett jobb ändras fokus till hur många jobb som skapas i kommunen.

– Det kan ju finnas fler jobb än medborgare i en kommun, det är mer relevant ur ett företagsperspektiv, säger Björn Lindgren.

Uppdateringen har involverat många. Möten med företagare och kommunrepresentanter, synpunkter från regionföreträdare och företagarpanelen, diskussioner med fokusgrupper samt inspel från personer med kunskap i statistik och nationalekonomi ligger till grund för förändringarna för hur företagsklimatet ska mätas.

Läs mer om uppdateringen