Företagsklimatet 2018: ”Konkurrensen har hårdnat”

Även om det är oförändrat på första platsen, så har det skett andra förändringar i toppskiktet.

– Det är nya kommuner bland de bästa. Till exempel har Höganäs för första gången tagit sig in på prispallen och hamnat på plats tre. Men vi kan även se hur det lokala företagsklimatet förändras i stort – det blir faktiskt bara bättre och bättre. En positiv utveckling över tid.

Om man jämför med för fem år sedan är det ett stort antal företag som tycker att klimatet är bättre nu. En konsekvens av detta blir att konkurrensen mellan kommunerna blir tuffare och tuffare.

– De kommuner som vill åstadkomma stora förbättringar i rankingen behöver lägga manken till, och jobbar man inte med dessa frågor riskerar man att halka bakåt, säger Christer Östlund.

Han ser även några orosmoln när han tittar på resultatet.

– Större kommuner får allt svårare att hävda sig på listan. Det är flera som backar och det är bekymmersamt. De största kommunerna är så betydelsefulla för sina regioner. Regionsmotorerna hackar lite i maskineriet.

Utveckling har pågått under de senaste åren, och när större kommuner halkar efter påverkar det många företag, konstaterar Christer Östlund.

– De stora kommunerna har samma förutsättningar som de små och vi vill att de ska jobba mer med företagsklimatet.

Nu fortsätter arbetet för Svenskt Näringsliv och rankinglistan följer med in i verksamheten.

– Den ligger till grund för kommundialoger under det kommande året där vi går in och diskuterar specifika lokala förutsättningar. Rankingen är ett bra verktyg för Svenskt Näringsliv att sätta fokus på företagsklimatfrågor på ett lokalt plan, säger Christer Östlund.

Det lokala företagsklimatet är en viktig fråga för Svenskt Näringsliv, som presenterar den årliga mätningen i två delar. Till att börja med enkäten. I år var det 31 000 företagare som gav sin bild av företagsklimatet i sin kommun. Enkätresultatet redovisas på våren och ger kommunerna en möjlighet att börja jobba utifrån sina egna siffror. På höstkanten publiceras kommunrankinglistan som ger svar på frågan ”Var i Sverige upplever företagarna att företagsklimatet är bäst?” i form av en relativ jämförelse mellan kommunerna.

– Enkäten är utgångspunkten för rankingen. Den ger två tredjedelar av resultatet och den sista tredjedelen består av ren statistik från sex olika variabler som samlas in från SCB och UC, berättar Christer Östlund.

Enkäten och statistiken avgör rankingen. Det kan innebära att de kommuner som har ett starkt resultat i enkäten, men är svagare i statistiken, inte hamnar i toppen. För att hamna i toppen krävs ett bra resultat i både enkäten och statistiken.

– Tanken med listan är att kommuner och företag ska få en uppfattning om läget i kommunen jämfört med andra. Det är många kommuner som sätter mål kopplat till rankingen, till exempel att hamna topp-100, säger han.

Läs mer på foretagsklimat.se