Från botten till toppen av rankingen – kommuntopparna avslöjar hemligheten

Boden har länge haft målet att höja sig i rankingen. Vilket det har de lyckats med. 2013 låg Boden på plats 270, fyra år senare var de på plats 90. Sedan dess har de förbättrat sig ytterligare. Årets placering landar på plats 49, vilket i snitt innebär en klättring på 22 platser per år sedan 2013. Bara Kungsör är bättre i klassen.

– Det finns inget egenvärde att ligga högt på rankingen. Men det finns ett värde i att vi har företagare som trivs med att vara verksamma i Boden. Om de trivs innebär det att de skapar fler jobb, fler vill bo här och vi blir fler som betalar skatt, säger Claes Nordmark (S), kommunstyrelsens ordförande i Boden.

För att kunna förbättra företagsklimatet har Boden gjort ett gäng satsningar som burit frukt: Tätare dialog med näringslivet, upphandlingsskola för de lokala företagen samt interna utbildningar om hur man stöttar näringslivet på bästa sätt.

– Men det mest centrala av allt är att vi byggt en kultur inom kommunen att vi är serviceminded. Kommunen är en serviceorganisation i första hand - mot medborgare och företag. När man sätter en sådan kultur faller mycket annat på plats, säger Claes Nordmark.

Högt tempo i alla tillståndsprocesser

Ett bevis på detta är hur snabba Boden är i olika processer. Till exempel har de blivit rankade som bäst i Sverige vad gäller att ge serveringstillstånd, och brukar ligga topp tre när det gäller snabbast bygglovshandläggning.

– Vi vet att företagen ofta har bråttom, så vi har högt tempo i alla processer. Det är något vi har märkt att företagare verkligen uppskattar, säger Claes Nordmark.

När man vill förbättra företagsklimatet gäller det att fortsätta utvecklas, menar han.

– Vi har hela tiden höjt målbilden över vilken nivå vi vill nå i rankingen. Om man når sitt mål, och sen känner ”vad bra vi är”, då kan man börja tappa i stället.

– Nu har vi som mål att ha det bästa företagsklimatet i hela Norrland. Där blir Timrå (plats 29, 2023) en svår nöt att knäcka eftersom de är väldigt duktiga. Man får inte bli mätt och känna att man är klar, för det är man aldrig. Till 2026 har vi som mål att ha Norrlands bästa företagsklimat och det är ett inspirerande och tufft mål, avslutar Claes Nordmark.

Synen på företagen stjälpte

En annan kommun med fantastisk utveckling i rankingen är Mariestad. Kommunen låg på plats 204 i 2013 års ranking. Nu är man på plats 28, en snittuppgång med 18 placeringar per år.

En stor skillnad är hur kommunen ser på företagen, menar Johan Abrahamsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Mariestad.

– I stället för att ta till oss den konstruktiva kritiken som företagarna gav så letade vi fel på företagarna, och tyckte bara dem var gnälliga. Men så insåg vi att så här kan vi inte ha det, och valde 2013 att samla ett gäng företag för att ta reda på vad vi behövde göra bättre, berättar han.

Kommunpolitiker och tjänstemän började då prioritera att vara ute och träffa företagen, och gjorde sig lättillgängliga. I stället för att vara tio personer på ett möte samlades fem, och frigjorde därav tid. Johan Abrahamsson menar att det är viktigt att lyssna på alla företag.

– Alla ska få samma goda service oavsett volym och omsättning. Enmansföretag är lika viktiga som stora företag, säger han.

Fjärde bäst i landet

Och det är tydligt att dialogen gjort skillnad. Kommunen rankas som fjärde bäst i landet vad gäller kommunpolitikers attityd till företagare. Den siffran var 194 för tio år sedan.

Johan Abrahamsson menar att det framkom två tydliga områden där kommunen behövde skärpa sig: bygglovshandläggningen och skötseln av stan.

– Det tog bygglovspersonalen till sig och började förenkla. Vi har startat med ”bygglov över disk”, som gör att företagen snabbt kan få besked när det gäller mindre komplicerade bygglov, säger han.

– Vi använde öronen och lyssnade på företagen. Det är i det lilla du skapar förtroende. Kan du sköta rabatterna, sopkorgarna och se till att det är rent och snyggt så litar företagen på att du också kan sköta ekonomin. Tack vare att Mariestad nu är en välkomnande plats har vi också fått fart i centrumhandeln, vilket många kommuner i vår storlek har problem med, säger han.

Johan Abrahamsson tycker att transparens mot företagen är väldigt viktigt. Han menar att flera projekt har blivit dåliga, men att de flesta blir bra.

– Det finns saker som går åt helsike i en kommun. Det är ingen idé att försöka blunda för det. Det är värt att säga att det gick åt helsike, men nu har vi lärt från våra misstag.

En av sakerna som varit väldigt lyckade är Mariestads projekt ElectriVillage, vilket är en test- och demonstrationsplats för att stimulera till nya innovationer. Projektet startades 2015, och har bland annat resulterat i att världens största solcellsdrivna vätgasstation har byggts i Mariestad.

– Vi lägger 3 miljoner varje år på detta. Det har gjort att företag inspireras till att ta fram nya innovationer, ställa om i sitt hållbarhetsarbete och skapat tillväxt, säger Johan Abrahamsson.

– Vi har flera företag med miljardsatsningar på innovation här i Mariestad, och det är ju frukten av att vi har vågat marknadsföra och vågat tänka nytt. Och sen kryddat med att AB Volvo bygger Europas största batterifabrik i Mariestad. Den hade aldrig hamnat här om vi inte varit nytänkande.

Trots topplaceringen är Johan Abrahamsson inte nöjd.

– Jag är bonde i grunden, och jag kan säga att en bonde blir aldrig riktigt nöjd. Antingen får man för bra skörd och har tagit för mycket näring, eller så får man för lite skörd. Det finns massor av områden som vi kan bli bättre på, och det är det som är så roligt, avslutar han.

Alla kan nå ett bra företagsklimat över tid

Jens Hedström är chef för Region och Marknad, som genomför rankingen Lokalt Företagsklimat, på Svenskt Näringsliv. Han menar att Mariestad och Boden är goda exempel på hur man kan jobba långsiktigt som kommun.

– Det är glädjande att alla kommuner kan nå ett bra företagsklimat över tid, oberoende av var i landet de finns. Vi ser att en bra dialog med näringslivet och ett tydligt politiskt ledarskap som engagerar sig i både mål och uppföljning, är centrala framgångsfaktorer för de kommuner som förbättrar sig över tid, säger han.