LogoLogo
LogoLogo
NYHET16 november 2017

Livsmedelsverket kovänder: Går med på betalning i efterhand

En delseger har uppnåtts för alla företag som berörs av kommunal livsmedelskontroll: Livsmedelsverket kräver nu att de omstridda debiteringarna endast ska ske i efterhand, till skillnad från idag. "Äntligen", säger hotellägaren Richard Larson.

Richard Larson driver Hotell Rogge i Strängnäs.

Efter att ha lyssnat på landets företagare, Svenskt Näringsliv och vissa kommuner som har gått i bräschen för frågan har nu Livsmedelsverket bytt ståndpunkt och kommit fram till att en efterhandsdebitering av livsmedelskontroller är den bästa lösningen.

Det är av denna anledning som Livsmedelsverket nu har begärt att Näringsdepartementet nu utreder frågan om obligatorisk efterhandsdebitering av avgifter för kontroll av livsmedelsanläggningar. Enligt Livsmedelsverkets hemställan den 16 november föreslås att ett eventuellt nytt system med efterhandsdebitering bör införas från den 1 januari 2020.

Som det ser ut i dag så får dessa företag i många kommuner betala en obligatorisk kontrollavgift i början av året. Kommunens tjänstemän kan därefter göra kontrollen när som helst under året. Hotellägaren Richard Larson driver Hotell Rogge i Strängnäs och han välkomnar Livsmedelsverkets nya hållning.

– Äntligen, är min spontana reaktion! Att debitera något i förväg som man inte vet om det kommer att utföras är ett märkligt system och det underminerar legitimiteten, säger Richard Larson.

Han tycker att livsmedelskontroller och ordentlig tillsyn är viktig och nödvändig och denna förändring kommer att innebära förbättringar både för branschen och för kommunen.

– Det skapar större incitament för oss att göra rätt. Om vi inte sköter oss så åker vi på fler kontroller och får betala mer. Dessutom är livsmedelskontroller något vi välkomnar. Vi vill ju få hjälp att rätta till eventuella brister och då vill vi också få den hjälp vi betalar för, säger Richard Larson.

Inspiration från ”Rättviksmodellen”

Rättviks kommun har under flera års tid arbetat med en modell där företagarna betalar huvuddelen av livsmedelskontrollerna i efterhand. Försöken har varit lyckade och många kommuner har valt att ta efter Rättviksmodellen som har kommit stå som föredöme för andra kommuner som vill förbättra sitt företagsklimat. Men den har också väckt ont blod – framförallt bland kommunföreträdare som är rädd att ekonomin kan komma att drabbas.

Martin Clarstedt är miljö- och byggchef i Rättviks kommun. Han sitter i styrelsen för Tillväxt och tillsyn som är en förening där kommuner och branschorganisationer tillsammans arbetar för modeller för att förbättra samarbetet mellan företag och kommuner.

– Vi fick Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) emot oss när vi införde en egen lösning för efterhandsdebitering och de ville rent av bannlysa vår modell. Därför är det extra roligt att Livsmedelsverket nu vill införa en modell som har framkommit i nära dialog med oss i Rättvik, säger Martin Clarstedt.

Många kommuner tror att en efterhandsdebitering kan komma att försvåra budgetarbetet då betalningsmodellen innebär större osäkerhet. Men Martin Clarstedt anser att nuvarande modell är onaturlig och opedagogisk.

– Trovärdigheten och tilliten till systemet ökar om man vet vad man betalar för. Det är också viktigt att systemen blir lätta och användarvänliga. Att Livsmedelsverket väljer att gå vår väg är oerhört glädjande, säger Martin Clarstedt.

Livsmedelsverket anpassar sig till verkligheten

På Livsmedelsverket är man medveten om att de tidigare har varit emot att debitera för kontroller i efterhand. Men med nuvarande hemställan har de bytt fot i frågan. Alexander Sobestiansky är statsinspektör vid Livsmedelsverket och förklarar den nya hållningen.

– Vi försöker anpassa oss efter den verklighet vi lever i och vi har sett att Rättviksmodellen har haft framgång. Det viktiga för oss är nu att vi skapar en modell som är obligatorisk och likvärdig för alla kommuner och myndigheter.

Det var efter att Statskontoret ville utreda frågan om det aktuella avgiftssystemet som Livsmedelsverket arbetade fram underlag som ledde fram till hemställan.

– Vår tidigare hållning byggde på hur lagen såg ut. Det är därför vi nu vill gå den politiska vägen och begära en statlig utredning, säger Alexander Sobestiansky.

Svenskt Näringsliv är positiva

Vid Svenskt Näringsliv gläds man över Livsmedelsverkets nya hållning. Men Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer, manar ändå till viss besinning och hoppas på snabbare förändring.

– Detta är bara en delseger. Vi har vunnit ett slag men ännu inte vunnit kriget. Nu lämnas ärendet över till politiken att utreda frågan, vilket drar ut på tiden. Först 2020 vet vi hur det går. Om både Statskontoret och Livsmedelsverket är överens om att förändra regelverket skulle man inte behöva gå omvägen via en statlig utredning, avslutar Christer Östlund.

Henrik Sjögren

Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist