Så vände Västerås och Gävle företagsklimatet: ”Har verkligen lyssnat”

Västerås och Gävle har jobbat målmedvetet med att förbättra sitt företagsklimat – resultaten syns tydligt när företagen betygsätter kommunerna i årets ranking. ”Vi har besökt över 100 företag för att lära oss om deras behov”, säger Staffan Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Västerås.

Att vända företagsklimatet i en stor kommun är ingen enkel uppgift. Med tusentals företag, komplexa organisationer och långa beslutsvägar krävs både uthållighet och tydlig prioritering. Men i årets undersökning har Sveriges 25 största kommuner lyckats vända den negativa utvecklingen och gör sin största förbättring på närmare 20 år.

– Landets stora kommuner är viktiga för både den regionala tillväxten och hela Sveriges utveckling. När vi jobbar tillsammans som vi gjort de senaste åren ser vi att det ger resultat, säger Jens Hedström, chef för Region & Marknad på Svenskt Näringsliv.

Två stora kommuner som har förbättrat sig är Västerås och Gävle. I båda kommunerna lyfter det sammanfattande omdömet med 0,3 betygsenheter, vilket är mest bland de 25 största kommunerna.

I enkätundersökningen har företagare i kommunen gett sina omdömen inom allt från infrastruktur och påverkan av brottslighet till kommunens service och tjänstepersoners attityder. Västerås sammanfattade omdöme blir i år 3,4 och Gävle når 2,9.

Båda kommunerna deltar även i Svenskt Näringslivs utvecklingsprogram för kommuner, som syftar till att stärka dialogen mellan kommunledning och näringsliv.

100 företagsbesök

I Västerås har arbetet varit intensivt. Kommunen har inrättat ett näringslivsråd direkt under kommunstyrelsen och satt upp ett tydligt mål: att bli bättre på att möta små och medelstora företag, inte bara de stora globala aktörerna som länge dominerat bilden av staden.

– Vi har jobbat intensivt med företagsfrågorna. Vi har haft en företagarvecka och besökt över 100 företag för att lära oss om deras behov. Nyligen träffade vi ytterligare 60 – positiva möten där vi verkligen lyssnat och frågat, säger Staffan Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Västerås.

Deltagandet i Svenskt Näringslivs utvecklingsprogram har gett nya perspektiv, menar Staffan Jansson. Bland annat genom att ta del av hur andra kommuner arbetar – och lära av dem – har Västerås fått konkreta lärdomar att ta hem.

– Det har varit intressant att lyssna på andra perspektiv. Att höra hur det fungerar i städer som Karlstad och Sundsvall, hur näringslivet ser på sin relation till kommunen där, det har känts både positivt och lärorikt, säger Staffan Jansson.

En central insikt handlar om kommunikation. I en stad med över 10 000 företag är det svårt att nå ut – men Jansson betonar vikten av att försöka.

– Det är mycket mun till mun bland företag. Att vara ute och informera om kommunens processer, att möta företag på hög tjänstemannanivå och göra det sakligt och positivt – det är stärkande, säger han.

Framåt vill Västerås bli mer transparenta och snabbfotade i sin myndighetsutövning. En särskild prioritering gäller de mindre företagen, som till skillnad från de stora saknar egna resurser att navigera tillståndsprocesser och bygglov.

– Stora företag har ofta förmågan att hantera det själva. Men med mindre företag behöver vi vara mer rådgivande och stödjande. Det skapar trygghet, säger Staffan Jansson.

Gemensam nytta

Även Gävle lyfter i årets ranking. Bakom klättringen från plats 282 till 268 står ett målmedvetet arbete för att flytta bort näringslivsfrågor från att vara ett konfliktområde mellan de politiska partierna.

– Vi har länge bråkat om företagsklimatet. Men nu har vi hittat gemensamma nämnare, och kommit överens om att inte fastna i ideologiska låsningar. Det ska inte spela roll vilka som styr i kommunen, säger kommunstyrelsens ordförande Åsa Wiklund Lång (S).

Hon understryker att en viktig del i Gävles förändringsarbete har varit Svenskt Näringslivs utvecklingsprogram: dels en lokal variant där alla politiska partier har ingått, dels ett program där större kommuner kan lära av varandra.

– Det har varit värdefullt att möta andra kommuner med liknande utmaningar.

Hon betonar vikten av en välfungerande kultur, struktur och systematik.

– Det är det enda sättet för stora organisationer att arbeta – med tydliga förväntningar, och att sedan bryta ned det i små beståndsdelar som går att följa upp.

Efter över 20 år i Gävlepolitiken har Åsa Wiklund Lång bestämt sig för att lämna efter höstens val. Men hon är övertygad om att Gävles resa som företagsvänlig kommun bara har börjat.

– Vi är inte framme, men vi har fått ett kvitto på att det vi gör är i rätt riktning. Vi ska inte nöja oss, utan fortsätta vår förändringsresa.

Tidigare i år införde Gävle kommun också ett servicelöfte – under parollen ”Vi gör ditt företagande enklare” – med målet att förbättra dialogen och bemötandet gentemot företagen.

Tillit avgörande för förändring

När Christina Forsberg tillträdde som kommundirektör i Gävle hösten 2025 stod företagsklimatet högt på agendan från dag ett.

– Det har varit ett tydligt uppdrag sedan jag började, säger hon.

En tidig prioritet var byggbranschen, som upplevde dålig service från kommunen. Genom att lyssna på företagarnas synpunkter, ta fram en serviceguide och utbilda både chefer och medarbetare har kommunen börjat vända bilden.

– Många medarbetare har tagit det på stort allvar och därmed bidragit på bästa sätt.. Det handlar om att kliva in i företagarens skor och visa respekt för den situationen, säger Christina Forsberg.

Hon beskriver tilliten som avgörande för att förändra en organisations kultur – och menar att förändringen måste börja uppifrån.

– Den högsta ledningen måste gå före. I en kommun betyder det att det politiska styret och tjänstepersonerna måste tala samma språk och visa att vi verkligen vill detta, säger hon.

Det underlättar också att det råder politisk enighet om näringslivsfrågorna, konstaterar Christina Forsberg.

– Utan den är det svårt att driva en långsiktig kulturförändring i förvaltningen.