Trollhättan löser kompetensbristen: ”Skapa mötesplatser”

Tillgång till medarbetare med rätt kompetens toppar listan över lokala tillväxthinder. Trollhättan har hittat ett arbetssätt som fungerar. ”Bli den myndighet du själv skulle vilja möta”, säger Magnus Eriksson, näringslivschef på Trollhättans stad.

För många företag är det inte brist på order, kapital eller lokaler som begränsar tillväxten. Det är bristen på rätt människor. I undersökningar från både Tillväxtverket och Svenskt Näringsliv uppger företagen att tillgång till medarbetare med relevant kompetens är det största tillväxthindret lokalt.

Det är en utmaning som delas av kommuner i hela landet – men som inte alla hanterar lika väl. Trollhättan är ett av de kommuner som sticker ut positivt.

I årets ranking av Lokalt företagsklimat klättrar Trollhättan 17 placeringar, från plats 49 till 32, och utgör ett gott exempel på hur samarbetet mellan skola och näringsliv kan fungera i praktiken.

Skapar mötesplatser

Bakom Trollhättans framgång ligger ett strukturerat arbete för att matcha utbildning med näringslivets faktiska behov. Genom att bygga täta relationer mellan kommunens skolor och de lokala företagen har man skapat en pipeline av kompetens – långt innan eleverna är färdiga med sin utbildning.

– Tanken är att fånga upp behov i tid. Företagen signalerar tidigt var de kommer behöva anställa, och sedan kan vi via Kunskapsförbundet (ett kommunalförbund mellan Trollhättan och Vänersborg, reds.anm) möta det med rätt utbildningar för att göra startsträckan kortare, säger Magnus Eriksson, näringslivschef på Trollhättans stad.

Parallellt har kommunen en samverkansgrupp med högskolan, där bolag i kommunen sitter tillsammans med rektorn för att diskutera hur samarbetet kan förbättras.

– Vi skapar arenor där studenter och företag möts. De ses inte i vardagen annars, men vi kan skapa de mötesplatserna, säger Magnus Eriksson.

Han sammanfattar kommunens ambition:

– Bli den myndighet du själv skulle vilja möta.

Aktiv kommunikation

En annan förändring handlar om frekvens och närvaro. Kommunen har ökat antalet företagsbesök, tagit ett större helhetsgrepp kring kompetensfrågorna och för första gången börjat kommunicera aktivt om sitt arbete utåt.

– Vi har inte haft en dedikerad kommunikatör tidigare som berättar om vad vi gör tillsammans med företagen. Nu synliggör vi arbetet mer, och företagen känner att vi ligger närmare dem, säger Magnus Eriksson.

Anna Nilsson, näringslivsutvecklare på Trollhättans stad med fokus på kompetensförsörjning, beskriver ett förhållningssätt som handlar lika mycket om kultur som om struktur.

– Det handlar om att samverka, mötas och lyssna. Att föra en dialog – inte peka med hela handen, säger hon.

Vågar anställa internationellt

För företag som letar efter specialistkompetens räcker det lokala utbudet inte alltid till. Också där försöker kommunen stötta.

– Det finns ett stort behov. Företag letar efter talanger, och ibland handlar det om att hitta en nål i en höstack. Då försöker vi hjälpa företagen att våga anställa internationellt och fylla på utifrån, säger Anna Nilsson.

Arbetet med talangattraktion är en central del av strategin. Det handlar inte bara om att utbilda rätt – utan om att få människor att vilja stanna i, eller flytta till, Trollhättan för att jobba, fortsätter hon.

Kommunen arbetar också med att inspirera unga tidigt. Genom samarbetet med utvecklingscentret Innovatum får elever möta yrkespersoner och prova på branscher de annars aldrig skulle ha kommit i kontakt med – från byggkollo till rymdaktiviteter.