Tredje raka vinsten för Vårgårda – så ska kommunen upprepa succén

Det var 2021 som Vårgårda tog över första platsen i företagsrankningen från Stockholmskommunen Solna som försvarat den 13 år i rad.

Är Vårgårdas prestation början på en liknande vinnande epok?

Det återstår såklart att se men klart är att det är något som pågår i den lilla kommunen ute på västgötaslätten mellan Göteborg och Skövde.

”Kommunens tjänstemän snabba på bollen”

Vårgårda kommer på plats nummer 1 när företagen bedömer de kommunala tjänstemännens attityd till företagande.

Men vad är det som ligger bakom den här vinnande dynamiken mellan företagen och kommunens tjänstemän och politiker?

För Lars Nothall, platschef på badrumsinteriörstillverkaren Villeroy & Boch Gustavsberg i Vårgårda, är en viktig komponent kommunens höga kompetensnivå och serviceinriktade attityd.

– Kommunens tjänstemän är inte bara kunniga inom sina områden. De är väl insatta i företagens verksamheter och behov. Man anstränger sig verkligen för att hjälpa företagen, säger Lars Nothall.

Den attityden framkommer till exempel när det kommer till att guida företagen framåt i bygglovsprocesserna. En process som inte är helt okomplicerad och som kan dra ut på tiden, vilket ofta orsakar frustration.

– Här är kommunens tjänstemän snabba på bollen. De vet vad det handlar om och driver processen framåt. De är tydliga och ger klart besked om både vad som är möjligt och vad som inte fungerar. Det skapar förtroende, fortsätter Lars Nothall.

Linn Marinder, ansvarig för Näringslivsfrågor i Vårgårda, håller med.

– Det är ju en stor del i den kulturen som finns. Att tjänstepersoner är duktig på att återkoppla inte bara de lätta besluten utan också de svåra och motivera varför. Men framför allt att man vill hjälpa till att hitta lösningar och nya vägar om man stöter på problem.

Viktig mötesplats

Björn Lindgren, chef för lokalt företagsklimat på Svenskt Näringsliv, menar att det i Vårgårdas fall är tydligt att kommunen finns till för företagen och medborgarna. Något som genomsyrar kommunkulturen.

Ett exempel är de företagsbesök som kommunens ledande politiker gör tillsammans med tjänstepersoner. Det bygger upp en kunskap om vad som är på gång och vilka frågor som är viktiga för Vårgårdas näringsliv.

– De behöver inte gälla något specifikt ärende utan just för att mötas, bli insatt och lyssna av. Att komma ut och se vad som händer är viktigt, konstaterar Lars Nothall.

– Det är ett målmedvetet arbete där hela politiken är överens och företagen bra på att möta upp med tydliga önskemål och krav på kommunen som leder till framgång. I kombination med tjänstepersoner som håller servicen högt så blir det ett mycket bra resultat, säger Vårgårdas kommunalråd Bengt Hilmersson (C).

En nyckelfaktor för Vårgårdas framgångar är kommunens egen näringslivshubb Center of Innovation, eller COI som det kallas i dagligt tal.

COI huserar i kommunhuset och är en mötesplats för Vårgårdas företag och kommunen där man samverkar och planerar i olika frågor – stora som små. Under året har man till exempel tagit fram en gemensam handlingsplan mellan skola och näringsliv berättar Linn Marinder.

– Här har vi fört en bred diskussion mellan kommun, näringsliv och självklart representanter från skolan, om hur vi kan förbättra samarbetet mellan skola och näringsliv. Syftet är att säkra den kompetens som näringslivet i Vårgårda behöver i framtiden.

Framtida elförsörjningen en utmaning

Det arbete som kommunen lagt ned på att tillsammans med företagen skapa ett bra klimat får också dynamiska effekter, fortsätter Linn Marinder.

– Det skapar en känsla av förtroende och laganda där alla vill vara med och göra jobbet för att komma det där extra steget längre.

Lars Nothall lyfter fram att det inte bara är mellan kommun och företag som förtroendet är stort.

– Det finns en stark support mellan företagen här på orten som sträcker sig över alla branscher. Man har goda kontakter och hjälper varandra.

Även om Vårgårda får högst poäng i Svenskt Näringslivs kommunenkät över företagens villkor så finns det utmaningar.

– Det finns såklart alltid delar att förbättra. För vår del behöver vi fortsatt arbeta med att förbättra kommunens upphandlingsprocesser, skolornas kontakter med det lokala näringslivet som är kopplat till den viktiga frågan om den framtida kompetensförsörjningen, säger Linn Marinder.

Ytterligare en fråga som Vårgårda likt många andra kommuner tittar på just nu är den om den framtida elförsörjningen. Framtidens elektrifiering av fabriker och transporter kommer att ställa krav på både elnät och elproduktionen. Det handlar ytterst om att företagen i Vårgårda ska kunna växa och att kommunen kan attrahera företag i framtiden.

Därför har kommunen påbörjat en förstudie inom COI tillsammans med ett antal företag och Innovatum Science Park som man kallar 3F i Vårgårda.

– Det står för förnybart, flex och företag och vi utreder om det finns möjligheter till en flexmarknad eller andra energigemenskaper mellan företagen. Vi arbetar även för att öka andelen förnybar elproduktion. Samtidigt för vi en dialog med olika energi- och nätaktörer, säger Linn Marinder.

– Förstudien pekar på att det inte kommer att räcka med att kommunens företag kan flexa med sin elförbrukning. Det kommer att behövas ny elproduktion och en förstärkning av elnäten, konstaterar Lars Nothall.